”Därför blir det många upprörda känslor”
När pappersproduktionen har minskat med ytterligare 26 procent på ett år måste bruken satsa på annat bulkmaterial. Men det är inte så lätt att ställa om produktionen i en bransch med hundraåriga traditioner på tidningspappersområdet.
Han arbetar idag på Billerud Korsnäs huvudkontor i Solna. För några år sedan startade han innovationsföretaget Nine som hjälper företag med marknadsföringen av deras produkter. På Nine medverkade han till skapandet av en ekoportal med namnet Ekoportal 2025.
– Massa- och pappersbranschen har länge haft det ganska bra. Det har tidigare inte funnits så många kriser i branschen som har lett till stora förändringar. Därför blir det många upprörda känslor när tidningspappersproduktionen nu sakta men säkert sjunker, säger Jon Haag.
Hittills har nästan alla hushåll fått hem mellan ett och två kilo papper varje vecka i form av dagstidningar. Det kommer att bli svårt att ersätta denna mängd med någonting annat.
– Man måste titta på andra områden där man tror att det finns en stor förbrukning om man vill fortsätta att vara en volymaktör. Det finns redan mycket av både plast och kompositer i bilar som kanske till viss del kan ersättas med produkter från skogsindustrin.
Gör man något bra där som blir standard i branschen, då kan det bli stora volymer. I husbyggen kan man också ersätta plast och metall med förnybart material i viss utsträckning.
– Idag har många tidningspappersbolag sålt sina produkter till ett fåtal ganska stora tidningshus i Europa. Om ett annat material kommer in i bilden kanske man måste jobba med 1000 små kunder i stället för 25 jättestora kunder. Bara det är en stor omställning. I den gamla kulturen är det svårt att få ekvationen att gå ihop, konstaterar Jon Haag.
Man behöver hitta andra sätt att angripa problemet på. Billerud Korsnäs har länge gett sig på nischade värdekedjor. Som exempel kan nämnas cement och cementsäckar. Där har bolaget byggt upp en kunskap i hela värdekedjan så att man kan vara med och påverka vad många företag kan göra bättre.
De har också tittat på transporter av frukt och grönt. Man måste ha tålamod om man ska ta fram något som är nytt både för en själv och för marknaden och man får inte förvänta sig att det går fort.
– Jag själv vill att man fokuserar på energi som ett sista steg. Det är bättre att göra långlivade produkter eller någonting vi kan använda flera gånger och först därefter göra energi av det.
Vilken typ av bolag tror du stannar i Sverige så att man tjänar pengar och att arbetstillfällena finns kvar?
– Jag tror att i ett område där det görs gröna kemikalier, som många pratar om, finns ett stort varningstecken. Inget av de stora kemibolagen är idag typiskt svenska. Det finns en risk att ett amerikanskt eller tyskt bolag kommer att ta tag i det som ser bra ut.
– Det finns många områden där Sverige är starkt och duktigt. Om vi ska göra det bästa av skogen, som är vår allra bästa råvara, borde vi se till att det blir business för Sverige. Det bör ske i en nära framtid, men processen går tyvärr inte så fort, säger Jon Haag.
Billerud Korsnäs är en stor förpackningstillverkare och Jon Haag har många idéer om hur man kan förbättra dagens förpackningar och hur plast kan ersättas helt eller delvis av förnyelsebar cellulosa.
Ett exempel är svetsbart papper som innebär att man värmer en försegling som gör det möjligt att använda papper i traditionella plastmaskiner.
– Fram till andra världskriget var de flesta matförpackningar gjorda av papper. Ju mer plasten har kommit in på marknaden har det blivit tvärtom. Nu är kanske två tredjedelar plast inom primärförpackningar. Tidigare har det inte funnits miljöhänsyn, utan man använder plastförpackningar eftersom de är billiga och enkla att producera i stora mängder, säger Jon Haag.
Plast är ofta bara ett barriärskikt eller ett sätt att göra pappersförpackningar vattentäta. Om man ska pastörisera en produkt räcker det inte bara med papper. Då behövs även plast och kanske aluminium.
– Även textilmassa är igen ett högintressant område. För ganska länge sedan fanns det tillverkning av rayon- och viskosprodukter i Sverige, men de gjordes med en teknik som ansågs vara för smutsig. Därför försvann produktionen till andra länder. Nu har de återupptäckts igen och man hoppas att det ska satsas på nya anläggningar som använder en ny och renare teknik.
Textilmassa, som är råvara till viskos görs i Sverige av Domsjö fabriker och Södra Cell. Det mesta går till Indien och Kina där viskostyger produceras i stora mängder.
– Inom sjukvården används massor av plastprodukter, som brickor, färdigpackade kit och operationstextilier. Vill man ha mindre fossilkonsumtion kan det vara en bra idé att ersätta plasten med pappersprodukter. Miljöpåverkan blir då mindre.
De beslut man tar nu inom processindustrin märks inom fem till åtta år, enligt Jon Haag. Om man beslutar om att bygga ett nytt bruk kan det startas efter fem år och produkterna är ute på marknaden om sex till sju år.
– Om man har en stor pappersmaskin och beslutar att bygga om den för att göra något annat, blir det också långa cykler innan de nya produkterna är ute på marknaden. Därför kan det vara svårt att veta hur man ska kommunicera med omgivningen.
Bilindustrin tänker på ett annat sätt. De är snabba att ställa ut en konceptbil på någon internationell bilsalong.
– Alla vet att sådär kommer aldrig bilen att se ut. Men delar av bilen kommer man kanske att få i en ny bil redan om ett år. Andra delar av bilen kanske kommer om tre år. Konceptbilen kommer aldrig att säljas och det har man accepterat. Inom stål, papper och förpackningsbranschen har man inte jobbat på detta sätt, men det kanske är något som kommer, konstaterar Jon Haag.
Rainer Saxén
FAKTA
Jon Haag
Ålder: 41 år
Bor: i Vaxholm
Familj: fru och två barn
Utbildning: Civilingenjör i kemiteknik
Karriär i korthet: SCA Research i Sundvall, SCA i Österrike, Konsult på ÅF, Mckinsey & Co, Billerud, startade Nine 2007, Billerud Korsnäs 2013.
Fritidsintressen: Fjällvandring och skidåkning, mountainbike
Intervjun tidigare publicerad i Process Nordic nr 7 2014