Motala – Mecka för ventilreparatörer
På marknaden finns massvis av ventilförsäljare. Flera av dem vill inte reparera äldre ventiler, utan vill helst sälja nya. Då bör blickarna istället riktas mot Motala. Här finns en stor märkesoberoende ventilverkstad som också gett upphov till flera mindre konkurrenter i närheten.
Bildtext: Christoffer Antonsson på Vimab monterar en reparerad ventil i provtryckningsfixturen för en provtryckning.
Christoffer Antonsson visar runt i kontorslokalerna på väg mot verkstaden. Snart kommer dessa golv att vara fyllda med kunder och leverantörer. Nej, det är varken mässa eller möte på gång, utan Vätternrundan. När Process Nordic är på besök återstår bara ett par dagar till årets händelse i Motala.
– Vi brukar erbjuda övernattning i lokalen, det är bättre här än att bo i tält och så har vi dusch och bastu, berättar Christoffer Antonsson.
Han var tidigare servicetekniker men slutade efter sju år på grund av allt resande. Företaget vi besöker, Vimab, har ungefär 55 åretruntanställda. Under sommarens alla driftstopp ute i industrin fördubblas personalstyrkan.
– Eftersom det inte finns någon utbildning för att bli just ventiltekniker bokar vi upp samma personer till varje sommar, men visst har vi några nya ansikten varje år, säger Christoffer Antonsson.
Själv kom tillbaka när vd:n ringde och erbjöd tjänsten som kundansvarig i Motala.
– Det var inget att fundera på. Jag trivdes otroligt bra här, det var resandet som jag tröttnat på. Idag behöver jag inte vara borta lika länge. Men det händer att blåstället åker på om det blir kris och behövs folk.
Så kommer vi in i ventilverkstaden. Här är imponerande rent. Ordning och reda. Men så kryper det fram att verkstaden alltid städas mot slutet av varje vecka.
Borta vid arbetsbänkarna står maskinansvarige Johan Karlfeldt och slipar tätningsytor mot två gröna räfflade rundlar. Den ena innehåller en diamantslurry med korn på 30 mikrometer, den andra 10 mikrometer.
Verkstaden har utrustning för att slipa ventilkäglor med diameter på upp till tre decimeter. Om inte käglorna löper perfekt mot sätet så förlorar ventilen sin funktion. Oftast är det ingen katastrof med en liten repa i en ventil ute på pappersbruket, men har den skickats in för reparation ska den levereras i perfekt skick. För att dimensionerna ska bibehållas måste vissa skador beläggas med svets. Ofta handlar det om svetsmaterial i olika stellitlegeringar. Om skadorna eller käglorna är större skickas de iväg för termisk sprutning.
– Vi gör alltid en bedömning av hur många gånger ventilerna kan slipas. Säkerhetsventiler går att reparera länge, men om vi är tveksamma pratar vi alltid med tillsynsorganen, exempelvis Inspecta eller Dekra, säger Johan Karlfeldt.
Vimab är visserligen godkända för egenbesiktning av säkerhetsventiler, men bara om deras kund också är det.
– Det är något som vi inte har fått användning för så ofta hittills, men som vi ska fortsätta arbeta för, säger Christoffer Antonsson.
Innan ventilerna lämnar verkstaden ska de provtryckas, något som Christoffer Antonsson visar för Process Nordics utsända reporter. En såpbaserad lösning stryks över öppningen och med ökande tryck bildas en allt större såpbubbla som till slut spricker när säkerhetsventilen öppnar.
Alla ventiler ska testas, även de nya som firman köper in direkt från fabriken för att ersätta de ventiler som inte gått att reparera.
– Vi provtrycker allt eftersom vi upptäckt att vissa nytillverkade ventiler inte är helt täta när de kommer direkt från tillverkaren, säger han.
Några märken vill de inte peka ut, men det står klart att ventilreparatörerna har vissa favoriter som anses bättre än andra, och som de rekommenderar sina kunder. Så berättar de om vissa firmors höga prissättning på reservdelar som nästan tvingar kunden att köpa ny ventil istället för att reparera.
– Det handlar om miljö också, tycker jag. Säljarna påstår att de nya tunna ventilerna är lika bra som de gamla, men så är det inte. De äldre har tjockare gods och är enklare att reparera. Nya ventiler som gått sönder kanske inte ens går att laga i vissa fall, säger Johan Karlfeldt.
I olika sammanhang skylls dålig kvalitet i svepande ordalag på ”kineserna”. Jag undrar därför, finns det något mönster, är exempelvis billiga ventiler från Kina sämre än andra? Svaren blir tvekande. Någon säger att dyra ventiler generellt sett är bättre än de billigare. En annan säger att även nya och dyra ventiler kan ha tillverkningsfel. Något rakt svar får jag inte. Däremot verkar de tycka att gammal är bäst.
För att få tag i reservdelar som inte längre tillverkas har Vimab utarbetat en särskild strategi. Varje gång en industrianläggning läggs ner är de framme och tar hand om ventilerna. Ibland får de dem till skänks, ibland får de köpa dem till skrotpris.
I en stor lagerbyggnad 50 meter från verkstaden är hyllorna fullproppade. Alltifrån museiföremål till ganska nya ventiler. Här finns de märkligaste dimensioner och märken. Även prylar enligt gammal ANSI-standard. Och allt är fullt sökbart på deras hemsida.
– Här är våra bra-att-ha-grejer. Varje vecka får vi användning för någon reservdel eller ventil som ligger här. Under lågsäsong kan vi plocka fram trasiga ventiler som vi tror kommer att behövas och reparera i förebyggande syfte, berättar Christoffer Antonsson.
Bolaget mäter även läckage hos ångfällor, gör online-test av säkerhetsventiler under drift och servar värmeväxlare. Allt för att få en jämnare arbetsbelastning under vintrarna. Men kärnverksamheten är ändå ventilservice: ”allt på och runt ventilen”, som de säger.
Kunderna finns framför allt inom pappers- och massa-, kraft- och värme-, kärnkrafts-, läkemedels- och livsmedelsindustrin. Och så petrokemi och offshore förstås, samt lite stålindustri.
Kompetens har en förmåga att sprida sig, vilket har gett upphov till ett par mindre konkurrenter i stan.
– Motala är nog Sveriges ventilreparatörtätaste stad, säger Christoffer Antonsson.
Så det är med den bilden i huvudet som Process Nordic lämnar Motala för denna gång – som hela Sveriges inofficiella ventilverkstad.
Text och bild
Jesper Gunnarsson
Reportaget tidigare publicerat i Process Nordic nr 7 2014