23948sdkhjf

Nya energikrav på industriugnar 2015

För en månad sedan presenterade EU-kommissionen sitt förslag på nya ekodesignkrav för ugnar. Både industrin och medlemsländerna sågade förslaget. Nu råder stor osäkerhet om hur kraven kommer att se ut. Ändå ska en förordning vara på plats nästa sommar.


Foto: Jesper Gunnarsson

Europas industriugnar konsumerar stora mängder energi varje år, samtidigt som det finns en avsevärd besparingspotential. Det vill EU-kommissionen göra något åt. Efter flera års utredande presenterades ett förslag i mitten av maj för att skärpa energikraven.

– På samrådsmötet med industrin, medlemsstaterna och kommissionen så var de allra flesta kritiska till förslaget, säger Lina Kinning, handläggare på Energimyndigheten.

Medlemsländerna var tveksamma till hur ett kontrollsystem skulle kunna se ut, medan industrin ansåg att hela systemets energieffektivitet är viktigare än ugnarnas energiförbrukning.

– Jag vet inte riktigt hur det kommer att bli, för planen är fortfarande att en ny förordning ska träda i kraft nästa år. Alla är överens om att det finns en stor energibesparingspotential, men det är svårt att få fram vettiga krav. Vi på energimyndigheten vill gärna ha synpunkter från industrin, säger Lina Kinning.

Det är alla industriugnar som ska få tuffare energikrav, alltifrån livsmedelsindustrins bakugnar till stora masugnar i stålindustrin. Att formulera krav för mindre, serietillverkade laboratorieugnar har inte mött något motstånd. För de stora, ofta specialkonstruerade ugnarna, finns däremot ingen gemensam syn, trots att de står för den absolut största andelen av energianvändningen. Dessutom försvåras arbetet av redan existerande lagstiftning.

Till exempel får inte EU ställa nya krav ifall det redan finns regler på annat håll, så de nya energikraven får inte gälla de ugnar som omfattas av EUs industriutsläppsdirektiv (IED) och systemet för handel med utsläppsrätter (ETS).

För att gå runt problemet skulle EU kunna ställa krav på alla andra ugnar med hjälp av ekodesigndirektivet. Fast ekodesignkrav gäller bara nya produkter. På flera håll dras europeisk industri med överkapacitet och nya stora ungar byggs inte längre. Istället renoveras de gamla.

Ett av kommissionens grundförslag var att ställa krav på värmeåtervinning, ugnsisolering och förbränningsoptimering (enligt en japansk modell) för de största ugnarna som inte redan har några energikrav. Det var detta förslag som sågades av industrin och medlemsländerna. Däremot kommer liknande energikrav förmodligen att infogas i det gällande regelverket för de ugnar som idag omfattas av IED och ETS.

Det finns även två andra handlingsalternativ: att alla enskilda EU-länder och deras myndigheter själva driver ugnsfrågan i det egna landet, eller att branschen själva tar ansvar för ett energieffektiviseringsprogram. Varken industrin eller ländernas regeringar har hittills visat intresse för att axla det ansvaret.

I sommar kommer EU-kommissionen att färdigställa en konsekvensutredningsstudie som ska bli tillgänglig före september. Därefter ska medlemsländerna och industrin enas om en slutsats för att hinna lagstifta till nästa sommar.

JESPER GUNNARSSON

Fakta: Ekodesign

Ekodesignkrav har blivit en succé inom EU och drivit fram stora energieffektiviseringar, eftersom de förbjuder tillverkning och import av de mest energislukande produkterna. I grunden är det ekodesigndirektivet som sätter ramarna för vilka krav som kan ställas. Framgången beror till stor del på att EU:s tjänstemän driver på arbetet och hela tiden lanserar nya produktspecifika förordningar.

Fakta: IED och ETS

Industriutsläppsdirektivet (IED) ställer krav på att större industrianläggningar ska använda den senaste tekniken för att minimera utsläpp och miljöpåverkan. I förrförra numret skrev Process Nordic om den juridiska tvist som håller på att blossa upp eftersom EU-kommissionen inte anser att Sverige infört direktivet i svensk lagstiftning.

ETS är namnet på EU:s system för handel med utsläppsrätter. Målet är att minska EUs koldioxidutsläpp med mellan 80–95 procent till 2050 jämfört med 1990.

Artikeln tidigare införd i Process Nordic nr 6 2014
Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.062