Återvinner fosfor ur slamaska
Avloppsslam innehåller fosfor, ett näringsämne det hotar bli brist på. Nu planerar svenska företag en anläggning som ur aska efter samförbränning av träflis och avloppsslam utvinner fosfor som därmed återförs till kretsloppet.
Just nu tittar man på lokaliseringen. Tillgång till såväl hamn som järnväg är fördelaktigt. Vilka kapaciteter det handlar om vill inte Patrik Enfält vd på Easymining avslöja ännu.
Så här ska det fungera: I en befintlig anläggning samförbränns avloppsslam och träflis. Genom att samförbränna med ett torrt bränsle behöver inte slammet avvattnas, vilket spar in stora kostnader. Slaminblandningen är i storleksordningen 35-40 procent. Det ger en aska med en fosforhalt av 4-5 procent.
Fosforn kan utvinnas i form av ammoniumfosfat och kalciumfosfat. Dessutom utvinns järn och aluminium. Gips och tungmetaller separeras. Processvattnet cirkuleras i processen och kvar blir en lakningssand.
Att göra så här innebär två flugor i en smäll. För det första kan man ta hand om fosfor som kan återinföras till kretsloppet och för det andra kan man ta hand om det slam som inte uppfyller regelverket för spridning på åkermark på grund av innehållet av föroreningar som tungmetaller. Förbränningen tar hand om smittämnen och organiska föroreningar, den efterföljande processen tar hand om resten. Resultatet blir rena, välkända produkter med marknadsvärde.
I Europa finns en fosforgruva, i Siilinjärvi i Finland som ägs av norska Yara. Produktionen där är cirka 150 000 ton fosfor/år. svenskt jordbruk behöver cirka 10 000 ton om året. Den största fosforutvinningen sker i Marocko, med politiskt instabilitet på grund av konflikten om Västsahara. Dessutom sker brytningen under arbetsmiljömässigt tveksamma former.
I Europa är fosforpotentialen i askor stor. Hela 130 000 ton fosfor finns i de årligen producerade askorna. Askan kommer dels från slamförbränningsanläggningar som byggts för att bli kvitt ett skrymmande avfall och dels från förbränning av slakteriavfall, djurkadaver och stallgödsel.
Sverige har också andra fosfortillgångar, nämligen i en biprodukt från järnmalmsbrytningen. Fosformineralet apatit finns i stora mängder i sandmagasinen i Kiruna och Malmberget, men det innehåller även arsenik, vilket varit ett problem. LKAB tittar kontinuerligt på möjligheterna att utvinna fosfor och samtidigt sällsynta jordartsmetaller, som har en stor strategisk betydelse. 90 procent av produktionen sker i Kina. Det ger ett beroende man vill minska, och det pågår projekt på många håll i världen för att utvinna dem.
LKAB har testat en flotationsprocess för att utvinna fosfor och jordartsmetaller ur sanden. Men det utföll inte så bra, delvis på grund av problem med temperaturen.
– Försöken ska göras om under andra temperaturförhållanden och samtidigt ska andra flotationskemikalier testas, säger Per-Erik Lindvall, som är teknikdirektör på LKAB.
Sverker Nyman
Artikeln tidigare inför i Process Nordic nr 6 2014