23948sdkhjf

Pengar till förorenat gruvvatten

En ny reningsanläggning ska byggas vid den nedlagda gruvan i Svärtträsk, Storuman. Naturvårdsverket har beslutat att ge 14 miljoner kronor då de tre konkursbona saknar medel för insatsen.
– Det är akut risk för allvarliga miljöskador från framförallt zink från gruvvattnet. Den gamla reningsanläggningen har tjänat ut och klarar inte av reningen. Därför går vi in och finansierar anläggningen, säger Cathrine Lundin, handläggare på Naturvårdsverket.

Konkursbona ska ta hand om kostnader för reningen av gruvvatten från Svärtträsk- och Blaikengruvorna enligt en dom från Mark- och miljööverdomstolen i vintras. Gruvorna drevs 2006-2008 och stängdes på grund av dålig lönsamhet. Därefter har konkursbona svarat för delar av underhåll och rening.

Eftersom reningen inte var tillräcklig förelade Länsstyrelsen i Västerbotten konkursbona att upprätthålla vattenrening och egenkontroll samt att lämna in en efterbehandlingsplan. Mark- och miljööverdomstolen gav länsstyrelsen rätt i att även ett konkursbo har sådant ansvar – inte bara gruvbolaget.

Frågan om efterbehandling regleras i utvinningsavfallsförordningen och i tillståndet för en gruva. Naturvårdsverket prioriterar att delta i prövningar av nya gruvor och driver frågor om bland annat efterbehandling.

– Gruvor är viktiga för Sverige, men gruvbrytning innebär ofta stor påverkan på miljön som inte helt går att återställa. Därför driver vi i gruvärenden frågan om att planera avfallshantering och efterbehandling efter avslutad drift, säger Måns Cederberg, jurist på Naturvårdsverket.
Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.078