Avfallsstriden försenar kretsloppspropositionen
I flera omgångar har regeringens kretsloppsproposition försenats. Nu blir det förmodligen ingen alls före höstens riksdagsval. Orsaken är att de berörda parterna inte kan komma överens om det så kallade producentansvaret.
För ett och ett halvt år sedan presenterades avfallsutredningen. Sedan dess har konflikten om insamlingen av det värdefulla avfallet stått mellan producenterna och kommunerna.
Regeringen har inte velat driva igenom sin kretsloppsproposition utan ett brett stöd hos de olika aktörerna. Därför har den utlovade propositionen uteblivit.
Istället har miljöminister Lena Ek tillsatt en intern arbetsgrupp med politiker och tjänstemän från fyra olika departement. Gruppen ska träffa olika parter för att försöka hitta en långsiktig lösning före sommaren.
– Skogsindustrierna har inte fått möjlighet att delta i den här arbetsgruppen, trots att det är våra bruk som ska köpa och återanvända pappret och kartongen, säger Ingrid Haglind på Skogsindustrierna.
Däremot har bland annat Avfall Sverige, som till stor del är kommunernas intresseorganisation, fått träffa arbetsgruppen.
– Vi har haft ett möte där politikerna valt vilka som bjudits in till dialogen, men det går också bra att höra av sig till oss. Annars är Skogsindustrierna representerade genom Pressretur och FTI. De kan påverka den vägen, säger Charlotta Broman, handläggare på miljödepartementet.
En av lagstiftningens luckor som regeringen velat åtgärda, är att kommunerna inte har kunnat påverka insamlingen. Ansvaret för tömningsfrekvens, åtgärder mot nedskräpning och återvinningsstationerna ligger hos Förpacknings- och tidningsinsamlingen, FTI.
Samtidigt diskuteras samarbeten med kommunala renhållningsbolag om fastighetsnära insamling, det vill säga hämtning närmare bostäderna. Det är visserligen dyrare, men kan öka den insamlade mängden.
När några kommunala bolag tog saken i egna händer och började samla in papper, då höjdes tonläget rejält.
– Förslag om att kommunerna ska samla in och att industrin ska vara tvungen att köpa, det ställer vi inte upp på. Vi måste känna till de insamlade mängderna, kvaliteten och priset. Dessutom måste vi veta vart avfallsströmmarna tar vägen, säger Ingrid Haglind.
Hon menar att producenterna är villiga att förhandla fram förbättringar av dagens system, till exempel fastighetsnära insamling, men att producentansvaret även fortsättningsvis måste ligga hos industrin.
Försenad lagstiftning har Process Nordic skrivit om tidigare. Kan det vara så att miljödepartementet satsar för lite resurser?
– Nej, tvärtom. Det är en väldigt prioriterad fråga eftersom vi bildat den här unika arbetsgruppen med personer från så många olika departement. Polariseringen angående insamlingsansvaret har försvårats, och vi vill genomföra det här i samarbete med alla olika aktörer, säger Charlotta Broman.
JESPER GUNNARSSON
Fakta producentansvaret
Det så kallade producentansvaret innebär att förpackningstillverkarna betalar en avgift för att underhålla återvinningscentraler och sköta insamlingen av använda förpackningar. Återvinningscentralerna står oftast på kommunens mark, men insamlingen sker genom bland annat FTI, Förpacknings- och tidningsinsamlingen.
Artikeln har varit publicerad i Process Nordic nr 4 2014