Oklar framtid för processvattnet
Vattenverksamhetsutredningen ska senare i vår presentera sina slutsatser. Om åtgärderna blir verklighet kan processindustrin behöva ompröva sina miljötillstånd för att fortsätta använda processvatten i produktionen och till kylning.
Bildtext: Processindustrin kan behöva ompröva sina miljötillstånd för att fortsätta använda processvatten i produktionen och till kylning.
Idag finns gamla vattenkraftverk som inte lever upp till dagens miljölagstiftning. I mark- och miljödomstol hänvisar ägarna till gamla privilegiebrev, sekelgamla vattendomar och ”urminnes hävd”, det vill säga att verket funnits så länge att dess existens har blivit en rättighet.
Det här ville regeringen se över och tillsatte en utredning för två år sedan. Två delrapporter har presenterats, och slutrapporten kommer i senare halvan av maj.
I andra delrapporten föreslogs ett system för att pröva vattenkraftverk, dammar, vattenbortledningar och vattenöverledningar enligt den ”nya” miljöbalken som är femton år gammal och mer sentida EU-lagstiftning. Får verksamheten inget fortsatt tillstånd måste den upphöra.
Förslaget har fått kritik från flera olika håll. Nicklas Skår, miljöjurist på Svenskt näringsliv, är en av kritikerna:
– Det finns ett starkt behov av att se över de äldsta verksamheterna och höja kraven, det är helt rätt, men istället för att inrikta sig på de kanske några hundra fall som det rör sig om, träffar den här lagstiftningen tiotusentals anläggningar helt i onödan, säger han.
Utredningens sekreterare Christina Ericson bekräftar för Process Nordic att processvattnet kommer att beröras med den nuvarande formuleringen; det blev en ofrånkomlig konsekvens av förslaget.
– Vi har fått en del synpunkter att våra förslag berör processvatten, men jag kan inte säga hur mycket det kommer att omfattas. Tanken är att länsstyrelsen ska prioritera vattenkraften, säger hon.
Havs- och vattenmyndigheten ska tillsammans med Kammarkollegiet utarbeta den prioriteringslista som länsstyrelserna kan följa, om de vill. Processvattnet kommer förmodligen inte att hamna överst på den listan.
– Det går inte att ”prioritera bort” verksamheter hur som helst, bara för att man anser att de är viktiga. Miljöbalken ska ta hänsyn till människors hälsa och miljö, inte en prioriteringslista baserad på någon annan grund, säger Nicklas Skår.
Idag finns möjligheten att göra en så kallad skälighetsbedömning. Om nya miljökrav får alltför stora konsekvenser, så kan domstolen ta hänsyn till detta. Det nuvarande förslaget kommer i slutändan att leda till att den möjligheten försvinner, menar Nicklas Skår. Det beror till viss del på nyare EU-regler.
Han varnar också för för att Sveriges miljöprövningssystem kan braka ihop med det nya förslaget. Redan idag tar det flera år innan ett miljötillstånd blir klart.
– Idag klarar vi av 500–600 prövningar per år. Enligt förslaget ska tiotusentals tillstånd prövas och sedan prövas igen efter en viss tid. Resultatet blir att företagen ligger lågt och inte investerar. Vem vågar göra förbättringar om man varje gång prövas helt från grunden och riskerar att inte få något tillstånd? frågar Nicklas Skår retoriskt.
Stora Enso, som använder stora mängder vatten i sina processer, har identifierat problemet med att även intag av kyl- och processvatten ingår i vad som ska omprövas enligt förslaget.
– Förslaget är onyanserat och kommer, om det blir verklighet, att innebära en betydande hämsko och osäkerhetsfaktor vid investeringsbeslut. Förhoppningsvis blir en eventuellt ändrad lagstiftning mer balanserad än nuvarande förslag, säger bolagsjuristen Ulrik Johansson på Stora Enso.
JESPER GUNNARSSON
Artikeln tidigare publicerad i Process Nordic nr 3 2014