Rekyleffekten minskar energieffektiviseringen
Om ekonomiska drivkrafter ligger bakom energieffektiviseringar inom industrin, kan åtgärderna tvärtom leda till ökad energianvändning.
Grundproblemet är att besparingen leder till lägre produktionskostnader, och de ”sparade pengarna” återinvesteras där de ger störst avkastning: oftast ökad produktion och därmed ökad energiförbrukning.
– Det här fenomenet kallas rekyleffekten. Ur marknadsekonomiskt perspektiv är det helt normalt och fördelaktigt. Företagen vill ju öka vinsten och få större avkastning för sina pengar, säger Thomas Broberg, forskare i nationalekonomi vid Centrum för miljö och naturresursekonomi i Umeå.
Rekyleffekten kan tyvärr göra det svårare att uppnå Sveriges miljö- och energieffektiviseringsmål. I Konjunkturinstitutets beräkningar leder fem procents effektivisering inom järn- och stålindustrin bara till en verklig energibesparing på 3,45 procent. För pappers- och massabranschen blir energibesparingen till och med negativ. Istället för minus fem procent ökar den ursprungliga energianvändningen med 1,35 procent.
Därför beskriv den energiintensiva processindustrin som en riskfylld bransch, när det gäller att stimulera energieffektiviseringar. Särskilt om företagen kan byta kapital och arbetskraft mot mer energi. Istället för utökad personalstyrka och nya maskiner ökar bolagen sin energianvändning. Pappers- och massaindustrin i Sverige är ett sådant exempel, enligt Konjunkturinstitutets analys. Till viss del även järn- och stålindustrin.
I ett större perspektiv bidrar lägre energiförbrukning i processindustrin till sänkt elpris för alla, något som ökar konsumtionen och energianvändningen på annat håll.
– Människor och företag fungerar på samma sätt. Om en familj tjänar tusenlappar på sänkt uppvärmningskostnad för sin villa höjer de förmodligen temperaturen hemma eller åker på en flygresa till Thailand, och då blir den totala energibesparingen i samhället mindre, säger Thomas Broberg.
Om energieffektiviseringen är mindre lönsam, det vill säga om den kräver ökade kostnader i form av investeringar eller personal, då blir också rekyleffekten mindre. Rekyleffekten kan också mildras med höjda energiskatter och av samma skäl är det ur ett miljöperspektiv olämpligt att subventionera energieffektivisering. Lagkrav och tvingande åtgärder kan i så fall vara bättre alternativ.
JESPER GUNNARSSON
Artikeln tidigare införd i Process Nordic nr 3 2014