Ångfällor problem i processindustrin
Ångsystem är konstruerade med ångfäller för att leda ut kondensat som skyddar utrustningen och för en effektiv drift av anläggningens processer. När de fallerar får det betydande konsekvenser.
Den traditionella metoden för att kontrollera ångfällor är att anlita tredjepart som gör manuella inventeringar.
Dessa kontroller utförs genom att mäta nivåer på ultraljud och temperaturen på ångfällan för att därefter kunna bestämma dess tillstånd.
Denna metod har nackdelar eftersom man endast ser en kort ögonblicksbild av ångfällans drift och kan därför inte alltid ge en bra indikering av dess tillstånd.
På Agroetanol i Norrköping som tillverkar etanol av spannmål för inblandning i bensin har man vissa problem med ångfällor i sina torkar.
– Vi har en ångkartering en gång per år. Då kommer ett företag utifrån och mäter på ångflödena. Internt håller vi på med teknikavdelningen och utreder hur man ska förbättra ångflödena och om man ska byta ångfällorna till en annan modell, säger Mattias Johansson, underhållsplanerare på Agroetanol.
– Det är inget stort problem för oss. Vi byter ett par ångfällor per år. Vi har fyra torkar och två ångfällor per tork. När ångfällorna går sönder måste vi byta dem och det sker flera gånger per år. Vi tror att ångsystemet är underdimensionerat på Agroetanol.
Agroetanol har ingen kontinuerlig övervakning av ångfällorna utan de ingår i de ronder som görs varje vecka i fabriken. Däremot går man inte in och mäter dem med instrument flera gånger utan man kör den årliga ångkarteringen och det får räcka.
– Vi har inte kommit på någon slutlig lösning till varför ångfällorna går sönder. En teori är att systemet är för litet och dimensioneringen av rören är för små. Det kan också vara fel sorts ångfälla och vi ska ta reda på om en annan modell kan vara bättre för vår process.
Det är bara den nya etanolfabriken, som startades 2008, som har ångproblem. Den gamla fabriken, som just nu inte är i drift, har inga ångproblem eftersom processen inte är uppbyggd på samma sätt.
När ångfällor fastnar i öppet läge släpper de ut ångan konstant. Även om detta inte utgör någon direkt fara för processen eller risk för anläggningens personal, så har det mycket stor ekonomisk inverkan på verksamhetens resultat. Varje ångfälla har en inbyggd förstrypning som begränsar mängden ånga eller kondensat som strömmar igenom när den står öppen. Ändå kan ångfällor på större ledningar med högtrycksånga släppa ut upp till 300 kg per timme.
– Om man inte får bort kondensatet från torkarna kostar det extra att torka det på nytt och då går det åt mera ånga. Det största problemet hos oss är vid torkarna när ångfällorna går sönder, men jag ser det inte som ett jättestort problem, säger Mattias Johansson.
Agroetanol har förbättrat sitt förebyggande underhåll och har på så sätt fått ner underhållsbudgeten avsevärt.
– Vi har klassat de objekt som är viktiga och vi har minskat den tid där delar av processen inte går på grund av att något har gått sönder. Vårt mål är att under 2018 bara ha stopp 3,8 timmar i veckan (när något inte fungerar). Vi har redan nått målet och är nu nere i 3,49 timmar.
Två gånger per år har Agroetanol underhållsstopp i fabriken. Stoppet är beroende av Eon som levererar ånga. Står Eon så står Agroetanol.
Stoppen är bara en vecka långa, men trots det hinner man byta ut alla trasiga och slitna delar.
Rainer Saxén
Artikeln tidigare publicerad i Process Nordic nr 2 2014