Tar fram en ny betalningsmodell
På tjugo år har kostnadsläget förändrats. vissa saker har blivit dyrare, andra billigare. Därför tar Jernkontoret nu fram en ny ersättningsmodell för stålforskningen.
Gert Nilson, Jernkontoret.
– Vi gör om schablonmodellen för att den är gammal och inaktuell, och för att den inte är transparent. För en utomstående är det svårt att förstå hur den ska användas, säger han.
Ett exempel på dess inaktualitet är att den gamla modellen kopplar energikostnaderna till oljepriset. Idag är det istället el, gasol och naturgas som värmer stålet.
När Process Nordic frågar om vi får ta del av den gamla schablonmodellen, så får vi ett nej till svar – både från kommunikationsansvarige Peter Salomon och Gert Nilson.
– Den gamla schablonmodellen är omfattande och svår att förstå, så därför lämnar jag inte ut den. Det finns större risk för missförstånd än att den skapar förståelse och klarhet. Men du är välkommen hit så kan vi visa och förklara den för dig, säger Gert Nilson.
Den förnyade schablonen består av ett formulär där användaren fyller i olika uppgifter. Med hjälp av en beräkningsalgoritm presenteras naturabidraget i kronor.
– Avsikten är att komma så nära verkligheten som möjligt, och att kostnaderna ska vara reviderbara. Händer något oförutsett ska man kompensera för det, annars finns ingen anledning att avvika från schablonen när företagen rapporterar sina kostnader, säger Gert Nilson.
Även fortsättningsvis kommer branschen att räkna med driftstopp, men fördelningen mellan olika projekt blir annorlunda. Tidigare fanns ett allmänt driftsstoppstillägg på alla kostnader. Från och med nu ska kostnader för driftstopp beräknas separat och belasta respektive forskningsprojekt. En oförutsedd olyckshändelse under ett forskningsförsök kan alltså i värsta fall bli så kostsamt att projektet inte längre kan fortsätta. I övrigt är skillnaderna inte så stora.
– Rent generellt sett är kostnaderna jämförbara, eftersom effektiviseringar och inflation tar ut varandra. Vissa moment kan ha blivit tio procent dyrare, andra delar tio procent billigare, men några riktigt stora förändringar har vi inte sett, säger Gert Nilson.
Det är ingen slump att sambandet är så tydligt. Ekonomisk teori säger just att löneökningar och inflation åtföljs av effektiviseringar i motsvarande grad för att behålla lönsamheten.
Kostnader för legeringsämnen ligger naturligtvis utanför schablonen eftersom prisskillnaden mellan exempelvis kolstål och rostfritt kan vara väldigt stor. Svensk stålindustri har internationellt sett en större andel höglegerade stål och råvarukostnaderna skiljer sig därför mer.
En av finesserna med att använda samma schablon för alla stålverk är, enligt Jernkontoret, att förhindra taktikforskning. Eftersom tillverkningskostnaderna skiljer mellan olika anläggningar, skulle forskningen rent hypotetiskt kunna förläggas till ställen med låg produktionskostnad för att få fler försök för pengarna, eller till platser med hög kostnad för att snabbt kunna uppnå budgeten.
Jesper Gunnarsson