Recension: Domedagsklockan tar död på myterna
Föreställningen om ett straff för våra synder har varit stark genom historien. Olika grupper har insett kraften i detta. Med hot om domedagen kan man frälsa människor, göra affärer och utöva makt.
FAKTA
Domedagsklockan och myten om jordens ständiga undergång
Svenolof Karlsson, Jacob Nordangård, Marian Radetzki.
Ekerlids förlag 2013
ISBN 978-91-87391-22-4
Boken ”Domedagsklockan och myten om jordens ständiga undergång” tar profetiorna om resursuttömning, den globala miljöns kollaps och förestående klimatkatastrof till kritisk granskning. Den utforskar domedagsprofetiornas nätverk och frågar varifrån de får sina pengar.
Dagens Nyheters tidigare chefredaktör Hans Bergström uppmanar i ett kraftfullt inlägg svenska medier att värna det öppna samhället. Han uppmanar redaktionerna att tillämpa elementär professionalitet. Oavsett ideologisk utsikt bör yrkeshedern ställa vissa krav. Dit hör till exempel att skilja mellan analyser baserade på faktiska data och rapporter som spekulerar om framtiden. Framför allt gäller detta prognoser om framtida globala temperaturer.
Nationalekonomen Marian Radetzki skriver att sedan början av 2000-talet har det pågått en massiv global satsning på flytande drivmedel, där Brasilien, EU och USA är de helt dominerande producenterna. Han skriver också att studier visar att biobränslenas klimateffekter i bästa fall är marginella och därför knappast kan motivera subventionsbördan. ”Den ringa effekten på utsläppen jämte de höga kostnaderna för programmet gör biobränslena hiskligt dyra som klimatpolitiskt instrument […]. Kostnaderna per ton i minskade utsläpp är mångfaldigt större än beräknade kostnader för avskiljning och lagring av koldioxid.”
Marian Radetzki konstaterar till slut angående biobränslen att om klimatstabilisering varit ett huvudmotiv, borde de volymer biomassa som avdelas för energiändamål, dirigeras till områden där reduktionen av växthusgasutsläppen maximeras. Omvandlingen av biomassa till transportbränslen resulterar i mycket större energiförluster än omvandling till värme och elektricitet.
Forskaren Jacob Nordangård skriver ett långt kapitel om varför klimatfrågan har fått en sådan sprängkraft och vilka nätverk och aktörer som har drivit fram den. Hans forskning avslöjade att klimathotets tidiga historia kunde ledas tillbaka till 1950-talet och till de mäktiga männen i och kring Aspeninstitutet och Romklubben.
I sin doktorsavhandling kartlade Jacob Nordangård hur dessa män byggde upp mer eller mindre ogenomträngliga nätverk som med tiden allierade sig med både EU och FN.
Journalisten Svenolof Karlsson intervjuar Patric Moore som var med och grundade Greenpeace 1971. Femton år senare hoppade han av efter en konfrontation med
ledningen för Greenpeace. Avgörande blev en kampanj där Greenpeace gick in för ett totalt förbud mot användning av klor i industriella processer.
Enligt Patric Moore är klor ett av naturens grundämnen, livsviktigt för nästan alla livsformer, däribland människan. Han ifrågasatte inför sina kolleger om det var inom Greenpeaces domsrätt att förbjuda ett av naturens grundämnen. Han anser att totala förbud av kemikalier är feltänkt och ofta en praktisk omöjlighet. Det är inte förekomsten som är problemet utan felaktig dosering, anser Moore.
Domedagsklockan är en viktig bok för beslutsfattare eftersom den ger en mer nyanserad bild av verkligheten än vad dagspress, radio och TV ger i stora delar av västvärlden idag.
Rainer Saxén