Ny industri med tydligare regler
Ett nytt europeiskt konsortium har bildats som ska arbeta för deponiåtervinning, att utvinna energi och metaller ur nedlagda soptippar. Naturvårdsverket föreslår att deponiåtervinning ska likställas med marksanering. Förslaget är bra men otydligt, menar forskare.
EU har utnämnt 2014 till avfallets år. Ändå var det inte planerat att ett nytt konsortium inom deponiåtervinning skulle lanseras just i vår. Det är ett fyrtiotal europeiska aktörer från både industri och akademi som gått samman.
Målet är att öppna gamla soptippar och industrideponier för att utvinna energi och metall. I Sverige finns dock ett hinder: lagen om skatt på avfall. Återvinningen skulle kunna minska den totala mängden avfall, men idag beskattas de rester som blir över och måste läggas tillbaka.
Nu föreslår dock Naturvårdsverket att deponiåtervinning ska likställas med sanering av förorenad jord. Följden blir då att kvarblivet avfall får skatteavdrag. Att införa ett särskilt skatteavdrag för deponiåtervinning anser myndigheten skulle leda till gränsdragningsproblem.
– Det är jättepositivt att Naturvårdsverket ser potentialen i att kunna utvinna metaller och samtidigt sanera deponier, säger forskaren Joakim Krook som är den i Sverige som forskat längst inom området.
Förslaget ger dock upphov till nya gränsdragningsproblem, anser han. Framför allt behövs tydliga och klara definitioner. När anses deponiåtervinning vara ett saneringsprojekt? Räcker det med att återvinna och sanera de mest lönsamma delarna i en deponi, eller ska hela deponin omfattas?
Än så länge är vägen till storskalig deponiåtervinning lång. Hittills finns det bara några mindre pilotstudier och en sådan är på gång även i Sverige.
– För att företagen ska våga satsa i kunskaps- och teknikutveckling inom detta område krävs tydliga besked från myndigheterna om vilka spelregler som ska gälla. Om vi kan få lagar och regler på plats nu har vi kanske en ny industrigren om tio–femton år, säger Joakim Krook.
Med det menar han inte att allt ska detaljregleras omgående. Bara att dra upp tydliga riktlinjer. Sedan får det svenska systemet med tillståndsprövning ta hand om detaljfrågorna i varje enskilt projekt.
– Jag hoppas att Naturvårdsverket så småningom ska våga sätta ner foten. Det finns ett stort europeiskt intresse för de här frågorna, särskilt inom industrin och speciellt i tätbefolkade länder som Nederländerna och Belgien, säger Joakim Krook.
På Naturvårdsverket menar enhetschefen Hans Wrådhe att regelverket för marksanering är väldigt tydligt. Men det är ännu inte anpassat för deponiåtervinning.
– Vi är positiva till deponiåtervinning, så länge den inte för med sig några skador på miljön. Och vi kan inte se att dagens regelverk skulle hindra en deponiåtervinning, säger han.
Naturvårdsverket har fått i uppdrag av regeringen att göra en översyn av miljöprövningsförordningen i år. Under det arbetet skulle det kunna bli aktuellt att titta närmare på deponiåtervinning.
– Det kommer förmodligen att dyka upp frågor i framtiden. Om det finns osäkerheter måste vi sätta oss ner med branschen och ha en dialog, för vi vill inte försena eller försvåra utvecklingen av deponiåtervinning, säger Hans Wrådhe.
Jesper Gunnarsson
Artikeln tidigare införd i Process Nordic nr 1 2014