23948sdkhjf

Experterna varnar : SIL skymmer sikten

Under de senare åren har SIL slagit igenom på svenska industrianläggningar. De flesta tänker nog på avancerade elektroniska säkerhetsbarriärer. Men nu varnar en rad experter och utbildare för att prylar och certifieringar riskerar att dra uppmärksamheten från det grundläggande säkerhetsarbetet.
Idag har det blivit en självklarhet att SIL-klassa säkerhetsfunktioner i nybyggda delar av processanläggningarna. Genom att installera SIL-certifierade komponenter kan risken för haverier sänkas.

Framför allt ökar funktionssäkerheten hos de enskilda delarna, och tanken är också att processäkerheten för hela anläggningen i stort ska öka. Därmed minskar risken för driftstopp, person- och materielskador.

Men nu menar flera säkerhetsexperter och SIL-utbildare att industrin stirrar sig blind på tekniken.

– Det finns ett väldigt fokus på SIL-certifierad utrustning, men följer man standarden i stort? Där är det lite si och så. Om man inte skriver en ordentlig kravspecifikation så går det inte att följa upp att säkerheten blev som man ville, säger Lars Axelsson, säkerhetskonsult på Pidab.

En säkerhetsspecifikation kan exempelvis ställa upp krav för hur en transmitter ska fungera och hur ofta den ska testas. När komponenten inte uppfyller kraven måste den bytas ut för att upprätthålla säkerhetsnivån.

– Leverantörerna har i vissa fall inte tillräckligt bra dokumentation. Många produkter kräver täta provningsintervall och ska bytas ut, till exempel efter tio år. Om vi då inte känner till hur kretsen är uppbyggd kan bytet riskera systemsäkerheten, säger Per Eriksson, säkerhetskonsult på Eriksson risk consulting.

Anders Jacobsson, säkerhetskonsult på AJ risk engineering, menar att industrin borde fokusera på att bygga bort risker och arbeta in säkerhet i anläggningarna: att lagra och använda så små mängder farliga kemikalier som möjligt, använda nya mer säkra processteg, arbeta vid lägre temperaturer och tryck.

– Nu installerar man istället ytterligare en SIL-klassad säkerhetsbarriär och fortsätter i samma gamla banor. Jag är rädd för att vi mekaniskt gör som vi alltid har gjort. Vi tittar för mycket på delarna och missar helheten, säger Anders Jacobsson.

Ingen av experterna vill svartmåla några produkter, men de tycker att säljarna har vässat sina säljargument lite för duktigt.

– Visst är grejerna bra, men själva riskanalysen, att gå igenom anläggningen och göra sina bedömningar, det är ju det som är det viktiga och svåra. Vi får inte invagga oss i en falsk trygghet och tro att SIL-certifiering löser alla problem, för så är det inte, säger Anders Jacobsson.

– Att ha certifikat till sina produkter är ett bra säljargument, men det gäller att förstå texten och siffrorna. Jag har mött säljare som inte verkar förstå vad de säljer, säger Owe Johansson på Åf industry AB.

– Jag tycker inte att man ska byta ut fungerande utrustning bara för att det finns ny utrustning med en viss SIL-certifiering. Beprövad utrustning kan exempelvis vara nödvändig i krävande driftmiljöer och vid hantering av svåra kemikalier, säger Blenda Weibull, föreståndare för Intressentföreningen för processäkerhet.

Per Eriksson håller med, och ser eventuella framtida problem när den nya tekniken möjliggör hög teoretisk säkerhet med bara en enda krets. Hittills har det i vissa processer varit vanligt med dubbla kretsar.

– Vi får inte glömma den mänskliga faktorn. Även om en krets kan vara tillräcklig så borde man fundera på att fortsätta använda två redundanta kretsar på vissa ställen, säger han.

Blenda Weibull anser att den största säkerhetsvinsten finns i att separera drifts- och säkerhetsfunktioner från varandra, så att säkerheten fungerar oavsett vad som gått fel i driften.

– Osäkra inspektörer kan också ställa enkla krav, såsom byte till SIL-certifierade komponenter, istället för att kontrollera systemsäkerheten, säger Blenda Weibull.

Det finns också annan kritik mot de svenska myndigheterna, främst för att de inte hängt med i den senaste tidens snabba utveckling. De som berörs är Arbetsmiljöverkets och länsstyrelsernas inspektörer men också Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

– Kunskapsglappet mellan industrins tjänstemän och myndigheternas inspektörer har ökat. Myndigheterna driver inte på utvecklingen utan litar på att säkerhetsarbetet fungerar. I själva verket kan anläggningarna ha inbyggda systematiska säkerhetsbrister, säger Lars Axelsson.

På Arbetsmiljöverket har inspektörerna under en tid saknat sin SILexpert, men från och med mitten av januari i år är personen åter på plats. MSB håller för tillfället på att se över sin kompetens på området.

– Hittills har vi prioriterat utbildningar i generell riskhantering och processäkerhet. I vårt långsiktiga program har vi med SIL-kunskap, säger Carina Fredström på MSB.

– Vad jag vill se är att kunskapsnivån höjs och att alla får bredare kunskaper när det handlar om riskreduktion. Det gäller i alla organisationer, både hos myndigheterna och ute i processindustrin, säger Lars Axelsson.

Jesper Gunnarsson

Fakta SIL

SIL står för Safety Integrity Level och anger hur mycket en instrumentfunktion, exempelvis ett överfyllnadsskydd, kan reducera en säkerhetsrisk. Två standarder, IEC EN 61508 och IEC 61511, anger metoder för att arbeta med instrumenterad riskreducering i processindustrin och definierar även de olika SIL-nivåerna. Det finns fyra nivåer, SIL 1–4, där den högre siffran innebär högre riskreducering.

I princip börjar säkerhetsarbetet med en riskanalys: att identifiera vilka risker som finns hos olika delar av anläggningen, och att beräkna hur stora de är. Därefter bestämmer ledningen vilken risk som är tolerabel. Standarderna beskriver sedan hur man systematiskt sänker alla sina risker ner till den acceptabla nivån och behåller dem där under systemets livstid.

Artikeln tidigare införd i Process Nordic nr 1 201
Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.094