Energikartan ritas om med LNG
LNG, flytande naturgas, har fått en flygande start i Sverige. Sedan invigningen av den första terminalen i Nynäshamn 2011 har en kapplöpning med miljarder som insats startat. Terminaler av olika storlek planeras runt om i landet – och allt fler kunder vill ha gas.
(Foto: Statoil ASS)
LNG är en smart produkt. Utrymmessnål, effektiv, grönare än flertalet alternativ och ett utmärkt första steg för den som så småningom önskar ta steget över till fossilfri gas. Dessutom är den effektiv att frakta – en kubikmeter LNG kan omvandlas till 600 kubikmeter användbar gas. I Sverige, där gasnätet är begränsat, ger genomslaget för LNG helt nya möjligheter.
– Priset på produkten har sjunkit på världsmarknaden och nu ser vi en boom av både större och mindre terminalprojekt. Bara här hos oss på COWI hanterar vi just nu en rad projekt i alla faser, med allt från tillstånds- och miljöutredningar till design och byggnation, konstaterar Anna Berggren, gruppchef inom processteknik hos teknikkonsulten COWI och projektör och rådgivare i de flesta av LNG-projekten i Sverige.
Stora och väletablerade ägare som Vopak och Skangass har terminalprojekt på gång i olika faser i Lysekil, Gävle, Göteborg och Oxelösund. Norska Skangass terminal i Lysekil har kommit längst; anläggningen tas i drift redan till våren. Härifrån kommer Preemraff att försörjas med processgas, industrikunder i Sverige får gas via lastbil och på sikt ska även fartyg kunna bunkras. Sedan två år tillbaka står också Sveriges första LNG-terminal klar i Nynäshamn, med AGA Gas som ägare.
I alla dessa projekt har Anna Berggren och COWI ett finger med i spelet.
– LNG-utbyggnaden har inneburit ett enormt lyft för oss och det är verkligen spännande att få vara med i händelsernas centrum när den här förändringen sker. Jag tror den kommer att rita om energikartan ganska betydligt, säger Anna Berggren.
Hennes team av energiingenjörer jobbar idag bland annat med ett av de största svenska LNG-projekten, som just nu projekteras i Göteborgs Hamn.
Holländska Vopak och Swedegas, som äger det svenska gasnätet, planerar i samarbete med Göteborgs Hamn en terminal, som ska bli ett brohuvud för svensk gasförsörjning. Enligt planen blir det en så kallad Open Access-terminal, vilket innebär att kapaciteten kan användas av alla aktörer som har intresse av att sälja LNG i Sverige. Det i sin tur betyder att svenska slutkunder får tillgång till LNG och naturgas i full konkurrens och till bästa världsmarknadspris.
I Norge produceras LNG sedan länge och det norska distributionsnätet är väl utbyggt. Bland norska fjordar och fjäll är naturgasnät svåra att tänka sig – men här finns ett 40-tal terminaler längs kusten samt en flotta av specialbyggda fartyg och lastbilar. I Finland är intresset stort men landet har tillgång till rysk gas i pipeline – och LNG-projekten är än så länge i ganska tidiga faser. I Danmark pågår flera projekt, bland annat byggs en terminal i Skagen med kapacitet för att bunkra fartyg med LNG.
Med sitt centrala läge förväntas Skagen bli en viktig hub för sjöfarten, som är en av de stora LNG-intressenterna på kundsidan. I Danmark byggs också infrastrukturen ut ned mot Tyskland och resten av Europa. Nordsjögasen sjunger på sista versen och man behöver mer gas i nätet.
– LNG är den nya oljan, det energislag som just nu växer snabbast på marknaden. Sedan 1990 har handeln med LNG i hela världen femdubblats. Eftersom både sjöfarten, industrin och transportsektorn står för efterfrågan tror jag vi får se en snabb ökning även här, spår Anna Berggren.
Miljöaspekterna av fossil förbränning är faktorer som talar för den ”renare” naturgasen. Med LNG minskar koldioxidutsläppen med 25 procent jämfört med olja, och med 40 procent jämfört med kol. Förra året användes 240 miljoner ton flytande gas i världen. Redan 2020 väntas man ha passerat 300 miljoner ton.
Swedegas äger det befintliga naturgasnätet i Sverige. Det är litet jämfört med många andra länder, och löper från Dragör i Danmark via Skåne upp längs Västkusten till Stenungsund. För att göra LNG tillgängligt i fler delar av landet behövs terminaler i strategiska lägen. Genom att vara med och bygga LNG-terminaler kan Swedegas nu utveckla sin verksamhet och tillgodose behoven på en större geografisk marknad.
– Många kunder är idag frustrerade eftersom de står i begrepp att växla över från olja och kol, men inte får tag på konkurrenskraftig gas i den utsträckning som de önskar. Med LNG når man platser där gasledningar saknas och man kan förbereda för en hållbar försörjning med biogas i ett senare skede, säger Saila Horttanainen, informationschef på Swedegas.
Att transportera gas på lastbil är en dyrbar historia som snabbt urholkar vinsterna, men med LNG blir det lönsamt även över längre sträckor. Kan man dessutom mata in gasen i ett större system så blir det även samhällsekonomiskt intressant. Industrier kan få gas,
tankställen för fordon kan öppna och biogasproducenterna får en infrastruktur som ger dem tillgång till en större marknad, framhåller Saila Horttanainen:
– Både människor och företag efterfrågar idag de miljövänligare energialternativen. Naturgas är ett vettigt svar – det finns förhållandevis gott om det, det är renare än alla andra fossila bränslen och dessutom fullt ut kompatibelt med biogas.
Med ett system för gasdistribution kan man sömlöst ersätta naturgas med biogas, i den takt som producenterna förmår. Även biogasen kan kylas och kondenseras till flytande form, så kallad LBG, Liquid Biogas, så exakt samma infrastruktur kan användas till båda produkterna.
– Det ger oss bättre möjlighet att klara de politiska målen om hållbar energiförsörjning och växla oss bort från både olja och kol, säger Saila Horttanainen.
Och framtiden för naturgas och LNG ser ljus ut i Sverige. På efterfrågesidan står industrin, sjöfarten och landtransportsektorn främst i kön. Industrin vill ha gasen både som processgas och som bränsle. SSAB i Borlänge tog nyligen beslut om att helt gå över till naturgasdrift; det var en förutsättning för fortsatt drift sedan företaget fått ett stort miljöbeting att leva upp till.
Sjöfarten står inför en liknande utmaning när hela området från Engelska kanalen, via Nordsjön och in i Östersjön redan 2015 blir så kallad SECA-zon, SOx Emission Controll Area, där dagens miljöstörande fartygsbränslen inte längre kommer att tillåtas.
Ett rimligt framtidsalternativ, om man inte helt vill förlita sig på den i sammanhanget dyra vanliga dieseln, är LNG. Viking Lines nybyggda Finlandsfärja m/s Grace är den första stora passagerarfärjan i Östersjön som byggts för LNG-drift.
Parallellt har AGA Gas, ägare till den första svenska LNG-terminalen i Nynäshamn, rustat för bunkring av fartyg genom att bygga Seagas, ett litet specialbunkerfartyg som förser m/s Grace med bränsle.
Så vilka problem ser då LNG förespråkarna med utvecklingen? Ett stavas säkerhet. Även om LNG betraktas som en mycket säker produkt, som hittills inte svarat för några svåra olyckor, är diskussionen om säkerhet central när utbyggnaden går vidare. Röster har höjts som motsätter sig transporter med lastbil genom städer och tunnlar.
– Säkerhetsfrågorna är självklart centrala i allt som rör brandfarliga ämnen och vi tar de aspekterna på största allvar. Det är dock inte något nytt. Våra vägar och hav trafikeras redan av väldigt många sådana produkter utan att vi tänker närmare på det. Bensin, exempelvis, fraktas i oerhört mycket större kvantiteter och är väsentligt mera brandfarligt, säger Anna Berggren på COWI.
Saila Horttanainen håller med:
– Säkerhet är a och o. Under de 25 år som vi haft naturgasnät i Sverige har det inte skett någon olycka utmed vår ledning. Nu tillkommer nya transportslag och LNG. I de transporterna gäller självklart samma höga säkerhetsnivå.
Artikeln har tidigare varit införd i Process Nordic nr 11 2013
