”Snart större slagsmål om skogsråvaran”
Vårt samhälle är beroende av fossilt kol som dock kan ersättas med biomassa. En sådan omställning mot ett hållbart samhälle medför stora omstruktureringar för industrin. Papperstillverkare slås ut, massan blir eftertraktad av nya aktörer och cement- och stålindustrin får ny konkurrens.
Att som enskild individ i Norden se effekterna av utsläppen i sitt dagliga liv är svårt. Förändringarna kommer i små smygande steg. På kort sikt väderförändringar, på längre sikt kanske till och med fisklösa hav.
Om vi tar klimatfrågan på allvar måste vi agera kraftfullt redan nu, eftersom det tar tid innan åtgärderna ger full effekt. Det är budskapet från Staffan Laestadius, KTH-professorn som har studerat vad som krävs för att ställa om samhället och industrin.
I sin bok ”Klimatet och välfärden” beskriver han vilka omstruktureringar som industrin måste ta itu med inom en tioårsperiod.
Det kommer att bli tufft. Speciellt för pappers- och massaindustrin.
– Minskad läsning av papperstidningar och kampen mot klimatförändringarna kommer att förändra villkoren radikalt. Jag får ihop det till sex nedlagda tryckpappersmaskiner det närmsta året. Så kommer det att fortsätta, säger Staffan Laestadius.
Idag är samhället uppbyggt på fossila bränslen. I ett hållbart samhälle måste större delen av energin komma från förnybara energikällor, exempelvis biobränslen. Men konkurrensen om biomassan ökar, och därmed priset, när allt fler vill ha den: vi äter biomassa, vi dricker biomassa, vi vill köra våra bilar på biomassa, vi vill elda biomassa och vi vill bygga med den.
Enligt Staffan Laestadius kommer vi att se branschglidningar. Det papperslösa samhället kommer aldrig, men behovet av papper blir mindre. Flera papperstillverkare kommer att gå i konkurs. De som överlever har fått nischa in sig på andra produkter, alltifrån grov kartong till färdigt byggmaterial.
För massadelen ser det ljusare ut, menar han. Redan idag görs flera kemikalier av biomassa. Så kommer det att fortsätta. Ett sätt för dagens massaföretag att överleva är alltså att bli renodlade kemikalieproducenter om bara ett tiotal år.
I jakten på nya affärsområden kan skogsindustrin dessutom börja konkurrera med järn- och stål- och cementnäringen. Mängden cement som behövs i byggen kan nämligen minskas drastiskt genom att också använda lignin. Träkonstruktioner kan ta marknadsandelar från stålindustrin.
I sin bok tar han upp stadsdelar byggda helt i trä. Det finns även ett exempel på vindkraftverk i trä. Idag tillverkas i princip alla vindkraftverk i målat kolstål med en livslängd på 20-25 år. Inte särskilt hållbart.
– Omstruktureringen kommer att ge en mängd nya affärsmöjligheter. Återkomsten av trä som byggmaterial kanske genererar nya jobb på orter som tidigare drabbats, menar Staffan Laestadius.
För en investeringstyngd pappers- och massaindustri med en traditionellt inbyggd tröghet kommer den existerande kapitalstrukturen att bli en rejäl utmaning. Men industrin har fördelar om man kan utnyttja sin kunskap och bygga om befintliga anläggningar.
– De som är kreativa och spelar sina kort rätt kan bli vinnare. Nya aktörers miljardinvesteringar ska konkurrera med massabrukets erfarna ingenjörer som kan modifiera sin befintliga anläggning. Utgången är oviss, påpekar Staffan Laestadius.
Utmanarnas trumfkort är att de inte är bundna till gamla investeringar och kan verka i mindre skala. Just processindustrins volymstänkande, att producera så många ton som möjligt, kan bli belastande.
Även från andra håll kommer processindustrin att få det tufft, för elpriserna kommer förmodligen att öka i framtiden, spår Staffan Laestadius.
– Basindustrin har alltid ropat efter låga energipriser, men klimatomställningen medför sannolikt att priserna fördubblas.
Industrins största konkurrent om råvarorna är sannolikt inte annan industri, utan snarare konsumenterna. De är relativt köpstarka per volymenhet biomassa.
Om Sveriges befolkning ska fortsätta köra bil som idag, men på etanol istället för bensin, kommer biomassan att stiga drastiskt i pris. Kläder gjorda på skogsråvara och större andel biobränsle i fjärrvärmesystemet är ytterligare exempel på ny efterfrågan av råvarorna.
– Här måste politikerna gå in och styra utvecklingen. Också biodrivmedel måste inkluderas i koldioxidskatten som ett led i en effektiv användning av biomassan. För att utjämna oddsen kanske industrin bör få kompenserande skattesänkningar inom andra områden, säger Staffan Laestadius.
Den teknik som i närtid behövs för samhällets och industrins omställning finns redan.
– Vi kan inte luta oss tillbaka och hoppas att ny teknik ska lösa våra problem, eller vänta på forskning som kanske blir klar om fem–tio år. Då lämnar vi över en ännu större koldioxidskuld till kommande generationer.
För politikerna återstår att bilda opinion för en omställning.
– Utmaningen är att få alla i samhället att inte vara rädda för förändring. Vi kommer inte att gå tillbaka till stenåldern. Våra liv kommer bara att bli annorlunda. Kanske med en lägre materiell levnadsstandard, men det får vi kompensera med högre livskvalitet, säger Staffan Laestadius.
Jesper Gunnarsson
Fakta
Namn: Staffan Laestadius
Ålder: 66 år
Familj: Sambo och utflugen son
Aktuell: Med sin nya bok ”Klimatet och välfärden”.
Karriär: Har arbetat två decennier på KTH med specialisering på industriell och teknisk omvandling.
Fritidsintressen: ”Växla mellan det ’lilla livet’ i Stockholms skärgård och det mer ambitiösa projektet att bidra till ett långsiktigt hållbart industrisamhälle”.