Oblygt azeriskt förslag
Jag var på Berns Salonger i Stockholm för ett tag sedan. Jag satt i den praktfulla stora salen där allvarsamma porträtt av 1800-talets kompositörer uppe under taket allvarligt glodde ner på en allvarlig, mestadels kostymklädd församling som avhandlade allvarliga ämnen.
Det var inget dåligt gäng som samlats på Berns. Där var expresidenter och expremiärministrar och nobelpristagare Där var en hel rad ambassadörer och en stor del av familjen Nobel.
Varför denna illustra samling?
Anledningen var att Azerbaijan vill kapa åt sig ett Nobelpris. Helst skulle de vilja ha ett helt nytt energipris, med tonvikt på olja och gas, och det skulle ha en anknytning till Baku.
Bakgrunden är denna: Medan Alfred Nobel ägnade sig åt livsfarliga experiment med lera och nitroglycerin i Vinterviken drev bröderna Ludvig och Robert en verkstadsindustri av betydande storlek i St Petersburg.
Robert åkte till Azerbaijan och såg att där fanns hav av olja, bara några meter under markytan. Han insåg potentialen och övertalade en motsträvig Ludvig att satsa på olja.
Resten är historia. Bröderna byggde med skicklighet och teknisk klurighet upp ett imperium, som tävlade med Rockefeller och Rotschild.
När ryska revolutionen kom nationaliserades bolaget Bra Nobel, d.v.s Bröderna Nobel. De sägs att Lenin var emot nationaliseringen, för han såg oljeindustrin som ett andningshål för det alltmer isolerade Sovjetunionen, men han var för långsam i vändningarna. Lokala kommissarier gjorde slag i saken på egen hand och Lenin ställdes inför ett fait accompli.
Med detta hade Alfred inget att göra. Oljeaffärerna var helt och hållet hans bröders. Han tjänade sina pengar huvudsakligen på dynamiten.
Men något sipprade ändå fram till Alfred från Baku. Det har uppskattats att någonstans mellan 10 och 25 procent av hans kvarlåtenskap bestod av oljepengar. Det skulle vara en grund till att Nobelpriset till en del kunde bara azeriskt.
Vill du läsa mer eller flera av Sverker Nymans krönikor klicka här