För ett och ett halvt år sedan beslutade regeringen att låta en utredare se över Sevesolagstiftningen. Syftet var att göra lagen mer effektiv, ändamålsenlig och överblickbar. Nu har slutrapporten kommit och processindustrin får betala notan.Enligt förslaget ska varje Sevesoanläggning betala för den övervakning som myndigheterna utför: de mest arbetskrävande ska betala 80 700 kronor, de minst krävande 13 500 kronor. För Sveriges 375 Sevesoanläggningar blir det totalt 17 miljoner kronor. En besparing för staten på 21 miljoner, eftersom tillsynen tidigare kostat fyra miljoner.Dessutom tillkommer kostnaden för tillståndsprövning. Den summan är ännu inte helt bestämd, men kommer troligtvis att ligga i storleksordningen 20 000 kronor per anläggning.Redan 1998 tyckte den dåvarande regeringen att Sevesotillsynen borde finansieras med avgifter. Men fram tills nu har alltså inga sådana avgifter införts. Det föreslagna systemet är också helt i linje med principen ”förorenaren betalar”, det vill säga att anläggningarna ska bära de kostnader som verksamheten orsakar.Med avgifterna hoppas utredaren att dagens situation kan åtgärdas: svårigheten att bibehålla personal och kompetens. Genom att ta betalt kan länsstyrelserna komma ur sin ekonomiska situation – där pengabrist gjort att säkerhetsarbetet prioriterats ned.Utredaren lämnar också andra förslag för att förbättra Sevesotillsynen. Till exempel att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap bör få mer resurser för att axla en större roll genom att vägleda länsstyrelserna.Antalet länsstyrelser som utför Sevesotillsyn föreslås minska från 21 till 12. Genom att koncentrera arbetet till färre länsstyrelser hoppas utredaren uppnå en kritisk massa, så att varje handläggare får tid att bli duktig på säkerhetsövervakningen.Jesper GunnarssonFakta: SevesolagstiftningenÅr 1976 inträffade en stor kemikalieolycka i det italienska Seveso. Detta var den andra stora olyckan inom Europa på 1970-talet. Följden blev att Europaparlamentet och rådet 1982 införde ett direktiv för att stävja industriolyckor vilket kom att kallas Seveso-direktivet. I augusti förra året trädde det tredje Sevesodirektivet i kraft.Sevesoanläggningarna klassificeras beroende på vilka, hur många och i vilken mängd som farliga kemikalier hanteras. Ju större en eventuell olycka kan bli, desto högre riskklass som innebär högre säkerhetskrav och mer övervakning från myndigheternas sida.Utredningen som nu presenteras är inte kopplat till Seveso III-direktivet.Källa: SoU 2013:14 och www.seveso.se