Området blir ett komplement till utvecklingen av biobränsle vid den så kallade etanolpiloten i Örnsköldsvik och breddar därmed verksamheten vid demoanläggningen.– Den verkliga fördelen är att smörsyra blir biobaserad, en så kallad grön kemikalie och det finns ett antal olika användningsområden med en direkt marknad för det, säger Kris Berglund, professor inom Avdelningen för biokemisk- och kemisk processteknik vid Luleå tekniska universitet i ett pressmeddelande.Det är såvitt Kris Berglund vet den enda storskaliga demoanläggning i Europa där produktion av smörsyra nu genomförs.Smörsyra, från biomassa, kan användas i olika hushållsprodukter från mat till kosmetika. Man kan även, använda smörsyra till tillverkning av plaster.Kemikalier från biomassa är ett område som just nu utvecklas snabbare än bränslen från samma råvara och enligt Kris Berglund är det lätt att använda ekonomiska argument för den utvecklingen.Det nya forskningsprojektet sker inom ramen för det av regeringen utpekade, strategiska forskningsprojektet Bio4Energy där Luleå tekniska universitet medverkar.LTU-forskarna kommer att genomföra sina tester i nära samarbete med Clean Tech företaget SEKAB som driver anläggningen. Forskarna vill gärna beskriva demoanläggningen i Örnsköldsvik och sin egen forskning i form av en analogi.– Jag tycker att man kan ta den här liknelsen att själva anläggningen är hårdvaran och att organismer som man stoppar in i den är mjukvaran, och beroende på vad man använder sig av för organismer så kan man göra olika produkter, säger Ulrika Rova, biträdande professor inom Avdelningen för biokemisk- och kemisk processteknik vid LTU.Det hela går ut på att från lignocellulosa, som förutom träd även kan vara restprodukter från skogs- och jordbruksindustrin, få ut olika sockerarter som man kan mata bakterier med och omvandla till smörsyra.– Det gäller att få bakterierna att utnyttja biomassan effektivt så att man verkligen använder så mycket som möjligt av råvaran, dvs även restavfall från skogs-, jordbruks- och pappersindustrin, säger Magnus Sjöblom, Teknologie doktor vid LTUs avdelning för biokemisk- och kemisk processteknik.För att få ut sockerarterna är biomassan förbehandlad av SEKAB i en kemisk process med svavelsyra kallad hydrolys och forskarna har genom att använda det redan uppnått bra resultat.– Vi har använt den till bakterierna och undersökt om de tillverkar smörsyra och det visade sig att det faktiskt var riktigt bra, säger Magnus Sjöblom.