Det visas i en ny forskningsstudie från Svenskt Gastekniskt Center AB i Malmö. Metoden öppnar upp för en ökad utvinning av biometan för användning bland annat som fordonsbränsle.Biologiskt avfall, som hushållsavfall, deponerades ända in på 2000-talet i Sverige. När avfallet bryts ned bildas depnonigas som till stor del består av metan. Om inget görs läcker detta metan ut i atmosfären och bidrar till växthuseffekten. Det är därför viktigt att istället fånga upp metanet, särskilt som det kan nyttiggöras bland annat som fordonsbränsle.Metan började utvinnas ur soptippar i Sverige med start i Malmö 1981, men bara en mindre del av landets soptippar utvinner metan. På många ställen har utvinning skett under några år, men sedan avbrutits då gasflödet minskat.Ett minskat flöde kan bero på minskad gasbildning, men likaväl på att utvinningssystemet i deponin – rör med mera – gått sönder som en följd av sättningar i deponin. Det finns därför ett stort behov av en mätmetod som kan identifiera förekomsten av deponigas i en soptipp.– Det är just en sådan metod vi nu tagit fram, säger Håkan Rosqvist, som varit en av projektledarna i projektet i ett pressmeddelande.– Genom att använda oss av geo-elektriska mätningar på deponin kan vi så att säga göra den genomskinlig och tala om vad som finns inne i den. En av många saker vi då kan se är just deponigas.Arbetet bedrivs under akronymen MaLaGa – Mapping of Landfill structures and Gas migration based on geophysical measurements. – Med den här studien väcks förhoppningar om att kunna finna nya producenter av grön gas i form av gamla soptippar runt om i landet, säger Martin Ragnar, som varit projektets koordinator på SGC och är programansvarig för distribution och lagring.