Bioenergi kan ersätta fossila bränslen och lösa den kommande energikrisen. På köpet får vi minskade utsläpp av växthusgaser. Och som ytterligare bonus kan efterfrågan på biobränsle ge ett uppsving till småbönder i fattiga länder, som kan diversifiera sin produktion och sälja en attraktiv vara på världsmarknaden. Det är kort sagt en win-win-win-situation som målas upp.Och det är inte vem som helst som målar upp denna bild, utan tre tongivande internationella organisationer: FNs livsmedelsorgan FAO, den internationella klimatpanelen IPCC, och det internationella energiorganet IEA.Magdalena Kuchler, nybliven doktor vid Tema Vatten, Linköpings universitet, har granskat hur dessa tre resonerat kring bioenergi under åren 1990-2010. Frågan om bioenergins framtid har bäring på alla tre områdena mat, klimat och energi, och därför har hon valt just dessa organisationer för sin granskning.De stora förhoppningar som knyts till bioenergi kommer inte att infrias, är hennes slutsats, åtminstone inte inom det rådande ekonomiska systemet, som kräver att produktionen sker så billigt som möjligt. Här hamnar de tre organisationerna i motsägelser och dilemman som de inte förmår lösa.”Produktionen av biobränsle måste anpassas till en marknadsekonomi som är helt fixerad vid ekonomisk tillväxt och kapitalackumulation”, skriver hon. Resultatet blir stora monokulturer med mekaniserad produktion. Förändrad landanvändning leder till ökade utsläpp av växthusgaser som äter upp de minskningar biobränsle skulle kunna ge.En högt mekaniserad produktion skapar ett ökat beroende av fossila bränslen istället för tvärtom. Och, slutligen, världens småbönder har inget att vinna på den storskaliga centraliserade produktionsmodell som krävs för att hålla priserna nere.Av win-win-win-situationen blir inte mycket kvar. Tvärtom, koloniala strukturer återetableras när de utvecklade ländernas behov av mycket och billig energi tillåts gå före alla andra behov, exempelvis av en värld i ekologisk balans.