23948sdkhjf

Forskningsmiljön avgörande för karriären

Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens projekt Agenda för forskning harundersökt hur karriären har utvecklats för forskare som disputerade förfem år sedan i Sverige. Skillnaderna är stora.

Avgörande betydelse fören positiv utveckling är tillgången till nära kontakter med senioraforskare. De miljöer som brustit i detta svarar för 50 procent sämreresultat när det gäller citeringar i internationella vetenskapligatidskrifter. I en undersökning från IVA-projektet Agenda för forskning är det möjligt att för första gången studera hur villkoren under forskarutbildningen påverkar de framtida karriärmöjligheterna för enskilda forskare.Studierna visar att de komplexa sammanhang där god forskning uppstår definitivt handlar om mer än enbart generös anslagstilldelning och bra forskningsinfrastruktur. Istället framgår att närhet till etablerade forskares kunskap och kompetens väger tungt:– Forskare som har doktorerat i en miljö där doktoranden har dålig tillgång till seniora forskare har i genomsnitt hela 50 procent färre citeringar i internationella vetenskapliga tidskrifter än andra forskare, säger Arne Wittlöv, styrgruppsordförande för projektet Agenda för forskning.Agenda för forsknings studier visar att en knapp tredjedel, eller 28 procent av doktoranderna, bara har haft en eller två disputerade personer i sin närmiljö under utbildningen. Vidare befann sig var tredje disputerad i projektets undersökning i en forskningsmiljö med färre än fem kollegor. Detta kan påverka den utexaminerade forskarens karriärmöjligheter negativt, då hon eller han får sämre möjligheter att skapa ett brett och kunnigt nätverk.Det svenska högskoleväsendet examinerar fler doktorer, i förhållande till landets storlek, än de flesta andra länder. Och doktorander utför idag en tredjedel, 33 procent, av allt det forsknings- och utvecklingsarbete som bedrivs inom svenska universitet och högskolor idag. Särskilt utpräglat är detta inom de tekniska (45 procent) respektive de naturvetenskapliga vetenskapsområdena (37 procent).– Det kan vara dags att återigen ställa frågan om huruvida vi idag har för många doktorander i Sverige i relation till mer seniora tjänster och post-docs, säger Arne Wittlöv, styrgruppsordförande för Agenda för forskning.Arne Wittlöv fortsätter:– Högskolan måste se till att inte anta fler doktorander än att man kan erbjuda goda villkor för lärande och en god forskningsmiljö för samtliga.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.08