Mikael Ottosson har i sin avhandling granskat hur den svenska skogsindustrin reagerat på denna omställning. Han har studerat rapporter, remissyttranden, debattartiklar och andra dokument från branschen åren 1989-2009, och gjort egna enkäter och intervjuer. Han disputerar vid Tema teknik och social förändring inom forskarskolan Energisystem, Linköpings universitet.I slutet på 1980-talet inleddes omställningen av den svenska energipolitiken. Biobränsle, tillverkad av bland annat biomassa från skogen, skulle ersätta de fossila bränslena och minska klimathotet. Ledande branschföreträdare motsatte sig länge, ända in på 2000-talet, att skogsråvara skulle användas för annat än produktion inom skogsindustrin.– De var helt emot satsningar på bioenergi, säger Mikael Ottosson. De visade en stor obenägenhet att förändras.Branschens företrädare motsatte sig också Sveriges mål för minskning av växthusgaser och ansåg att skogsindustrin borde undantas från handeln med utsläppsrätter. Inte ens när deras egna företag började tjäna pengar på att sälja grön el försvann den generella motviljan mot omställningen.Den här trögheten är inte ovanlig hos mogna homogena branscher där oligopol råder, d v s ett fåtal företag dominerar, säger Mikael Ottosson. En hel del forskning har påvisat en ökad trögrörlighet och ovilja att förändras under sådana förhållanden.Men bilden är inte entydig. En del av skogsindustrin, som framställer pappersmassa på kemisk väg, är själva elproducenter istället för stora elkonsumenter. De tjänar på omställningen till en hållbar energiproduktion. Ledande skogsföretag, som SCA och Södra, investerar också i storskaliga vindkraftsparker, och Domsjö har startat ett så kallat bioraffinaderi för framställning av biodrivmedel. Företrädare för Södra uttalar sig positivt om högre elpriser, medan branschorganisationen håller fast vid kraven på billig el.Mikael Ottosson visar också hur de nya idéerna kom utifrån, från vad han kallar industrialister ”i det vilda”, skogsforskare och andra experter. De kunde i kalkyler visa att skogsindustrin skulle kunna tjäna mycket pengar på att medverka i omställningen i stället för att motarbeta den.– Ändå dröjer det många år innan dessa tankar börjar slå igenom.Mer än hälften av massa- och pappersbruken saknade fortfarande år 2007 en långsiktig energistrategi. Det är förvånande, skriver Mikael Ottosson, att företag i en av världens mest energiintensiva branscher därmed inte verkar prioritera frågan om energieffektivitet./RS