Ingenjörsbrist ett hot mot global utveckling
Syftet med rapporten är att skapa bättre förståelse för teknikens centrala roll för mänsklig utveckling och framsteg.Mer än någonsin behöver världen kreativa tekniska lösningar för att möta de stora globala utmaningarna, från fattigdom till klimatförändringen. Trots detta upplever många länder en nedgång vad gäller rekryteringen av ungdomar, inte minst kvinnor, till teknik- och ingenjörsstudier. Nedgången hotar den framtida utvecklingskapaciteten inom området, inte minst för utvecklingsländer där kompetensflykt är ytterligare ett problem. – Under de senaste 150 åren har teknik- och ingenjörsvetenskapen omvandlat den värld vi lever i, konstaterar Unescos generaldirektör Irina Bokova, men utvecklingen är ojämnt fördelad över hela världen då nästan tre miljarder människor inte har rent vatten och nästan två miljarder människor är utan elektricitet. Irina Bokova betonar också att det är avgörande att vi använder våra tekniska kunskaper fullt ut för att göra skillnad i utvecklingsländerna. Efterfrågan på god ingenjörskonst betonas genomgående i rapporten. Det uppskattas att cirka 2,5 miljoner nya ingenjörer och tekniker kommer att behövas i Afrika söder om Sahara om regionen ska kunna uppnå FNs millenniemål; förbättrad tillgång till rent vatten och sanitet. Samtidigt förutspår experter att den globala marknaden för lösningar på klimatförändringen – till exempel låga koldioxidutsläpp och system för förnybar energi – snabbt kommer att omfatta 1 000 miljarder dollar och fortsätta att växa. Bristen på ingenjörer är markant i många länder. Tyskland rapporterar om en allvarlig brist på ingenjörer inom de flesta branscher och i Danmark kommer det att saknas 14 000 ingenjörer år 2020, enligt en studie. Även i Sverige är bristen på ingenjörer relativt stor, inte minst nu då arbetsmarkanden börjat återhämta sig och behovet av ingenjörer ökar.– Det minskande intresset för ingenjörsutbildningar bland studenter verkar bero på att man tycker att ämnet är tråkigt och innebär mycket hårt arbete samt att jobben är dåligt betalda i förhållande till ansvaret. Dessutom anser man ingenjörsyrket har en negativ miljöpåverkan och därmed utgör en del av problemet snarare än lösningen, säger Tony Marjoram, rapportens redaktör.