För att komma till rätta med miljöproblemen behövs effektivare och bränslesnålare förbränningsprocesser, anser Energimyndigheten som nu satsar 60 miljoner kronor på Cecost, Centre for Combustion Science and Technology. En viktig utmaning för forskarna är att få en bättre uppfattning om vad som händer i själva förbränningsögonblicket.– Det kan tyckas konstigt, men trots att vi har använt oss av förbränning i snart hundra år vet vi fortfarande ganska lite om hur förbränningen går till. Den kemiska reaktionen, när bränslet förenas med syre, är oerhört komplex och består av flera hundra reaktionssteg. Att kunna blicka in och förstå förloppet är avgörande för att sedan kunna förbättra tillämpningar av förbränningar, t ex i motorer, gasturbiner och pannor med mera, konstaterar Marcus Aldén som är programdirektör för Cecost och professor i förbränningsfysik vid Lunds Tekniska Högskola, där forskningscentrat har sitt huvudsäte. Verksamheten bedrivs även vid KTH och Chalmers.Sammantaget arbetar Cecost-forskarna med grundläggande frågeställningar inom diagnostik, kemisk kinetik och modellering som sedan tillämpas på gasturbiner och förbränning av fasta bränslen, bland annat biobränslen. Energimyndigheten har finansierat verksamheten sedan 2002.Ett nytt område för förbränningsforskarna blir s k oxyfuel-förbränning. Med oxyfuel-metoden används rent syre istället för vanlig luft, och eftersom kvävgas då blir enda restprodukten blir det enklare att avskilja koldioxiden från avgaserna. Vidare utökas forskarskolan för doktorander och en nätverksverksamhet inrättas för att öka samarbetet mellan forskare vid olika universitet och förbränningscentra i Sverige. Ur ett internationellt perspektiv ligger Sverige långt framme inom förbränningsforskning.