– Den kända tillgången på uran i världen räcker 80 år framåt i tiden, och den sannolika tillgången 170 år. Det är mycket längre än många andra viktiga råvarumetaller, sa forskaren Daniel Westlén från Vattenfall Research and Development under sitt föredrag på Energitinget.Han menade också att uranbrist inte är det stora problemet, utan bristen på koppar kan bli ett mycket större problem för kärnkraften när den byggs ut.Siffrorna som presenterades under tisdagseftermiddagen är hämtade från US Geological Survey och IAEAs Red Book 2005, och är enligt Daniel Westlén lågt hållna. Andra uträkningar har visat på att uranet kan räcka avsevärt mycket längre om nya dyrare fyndigheter bryts.Det är intressant eftersom IAEA i februari varnade för uranbrist när världens kärnkraftproduktion byggs ut. Totalt byggs 60 nya kärnkraftverk i världen just nu och ytterligare cirka 150 stycken är planerade. Det rapporterade en annan föreläsare under seminariet, Nils-Olov Jonsson, även han från Vattenfall.Daniel Westlén poängterade också att förutsättningen för att uranet ska räcka är att de nya reaktorer som byggs är av mer bränsleeffektiva typer.– Om kärnkraften ska ge mer än dagens 17 procent av elproduktionen måste vi ha nya typer av reaktorer, som snabbreaktorer (vanligtvis bridreaktorer, reds anm), sa Westlén.Det är dock tveksamt om några sådana reaktorer kommer att bli aktuella i Sverige under överskådlig tid. Det menade Pål Efsing från Ringhals. – Vi kommer att ha lättvattenreaktorer under lång tid framöver i Sverige. Det går att byta ut nästan allt som blir gammalt, och det är betydligt säkrare än att bygga ny oprövad teknik, menade Efsing.Han trodde inte heller att någon fjärde generationens kärnkraft kommer att byggas i Sverige.– Det finns större politisk vilja i andra länder, till exempel Litauen. Möjligen kan vi komma att ingå i något nordiskt/baltiskt samarbete i framtiden. Daniel Westlén hade också svar på hur mycket koldioxid kärnkraft släpper ut: Tre till fyra gram per kilowattimme, enligt de livscykelanalyser som gjorts. Det kan jämföras med brunkol om ger cirka ett kilo CO2 per kilowattimme.Text Marie Granmar