Agronomen Serina Ahlgren har i sitt doktorsarbete vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i Uppsala studerat hur beroendet av fossila resurser kan minskas inom växtodlingen. Fokus har legat på mineralkvävegödsel och traktorbränsle, de två största fossila energiposterna i lantbruket.Kvävegödsel tillverkas idag främst av naturgas. Ungefär en tredjedel av naturgasen används som energi till processen och två tredjedelar som råmaterial. Processen kallas Haber-Bosch-syntes.– Men det finns möjligheter att byta ut naturgasen mot mer klimatvänliga alternativ, till exempel biogas av rötade grödor eller termiskt förgasad biomassa. Detta kan ge stora klimatvinster, samtidigt som användningen av fossila resurser minskas, berättar Serina Ahlgren i ett pressmeddelande.Enligt hennes beräkningar kan man få ut ungefär fyra ton kväve från en hektar salix, vilket skulle räcka för att gödsla en odling av ungefär 30 hektar vete. Serina Ahlgren har också räknat på hur fossilt traktorbränsle ska kunna ersättas av olika biodrivmedel. Hon har studerat produktionen av både första och andra generationens förnybara drivmedel.Första generationens drivmedel är sådana som finns färdigutvecklade idag, till exempel etanol, biogas och rapsmetylester. Andra generationens förnybara drivmedel är inte kommersiellt tillgängliga än i Sverige. Några sådana bränslen är Fischer-Tropsch-diesel, dimetyleter, vätgas och metanol. Vissa av de studerade drivmedlen kräver traktorer med modifierade motorer eller helt nya drivsystem, till exempel bränsleceller.– Min studie visar att det finns stora möjligheter för lantbruket att byta ut den fossila dieseln som används i dagens traktorer. Men det kan vara svårt att initialt få ekonomin att gå ihop utan stöd från samhället för lantbrukare som vill börja använda biobaserade drivmedel, säger Serina Ahlgren som disputerar torsdag den 17 december på Ultuna./MG