Företaget Tricorona har mer än fördubblat vinsten och nästan dubblerat omsättningen på grund av byte av utsläppsrätter med utvecklingsländer, enligt Kyotoprotokollets kompenseringsmekanism, CDM, under årets första nio månader. – Det beror till mellan 80 och 90 procent på CDM, berättar Marco Berggren, ansvarig för Tech Transfer på Tricorona.CDM går ut på att ett företag som behöver utsläppsrätter kan betala för en minskning av utsläpp i ett utvecklingsland, och sedan tillgodoräkna sig minskningen där. En hel bransch har vuxit upp som hjälper företag att hitta lämpliga projekt att satsa i, så att de kan kompensera för egna utsläpp. Tricorona har 190 projekt på gång, av vilka 90 stycken är godkända för klimatkompensation. Projekten har lett till en minskning av utsläppen med 7,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter sedan företaget började handla med kompensationsrätter år 2006. Det motsvarar 17 procent av årsutsläppen från Sverige. I år har Tricorona bidragit till en minskning på 2,3 miljoner ton. – Det här är det mest framgångsrika systemet i Kyotoavtalet när det gäller att minska utsläppet av växthusgaser, konstaterar Elin Bergman, marknadschef hos Tricorona.Systemet har gett en global minskning av utsläppen med 350 miljoner ton sedan starten 2005. Att systemet verkligen leder till minskade utsläpp garanteras av FN. Organisationen garanterar också ett annat samarbetssystem mellan industriländer, kallat joint implementation. Men det systemet genererar bara en bråkdel så stora utsläpp som CDM. Hur stora utsläpp som handeln med utsläppsrätter leder till går inte att särskilja från kompensationsmekanismen, eftersom systemen överlappar varandra. Men om man ändå vågar sig på en jämförelse, lutar det åt att kompensationsmekanismen står för en stor andel av utsläppsminskningen enligt handelssystemet.Ett exempel på kompensationsprojekt är det som just påbörjats i samarbete mellan Tricorona och det tyska företaget Comp Any, och handlar om minskade klimatutsläpp från utvinning av palmolja i Asien. Avfallsvattnet genererar stora mängder metangas, en mycket aggressiv växthusgas. Gasen uppstår när avfallet bryts ner, vilket ofta sker i fuktiga miljöer, som i laguner till exempel. Då uppstår syrebrist, och metangas uppstår. Genom att tillföra syre och hålla avfallet torrt, kan mängden växthusgas minskas. Comp Any har utvecklat en bra metod för att se till att syretillförseln blir god, och den används nu på palmoljeplantagerna, fast bara på plantager som har funnits ett tag. Projekten får inte vara en del i en verksamhet som leder till att regnskog försvinner, som i sig är ett klimatproblem.– Vi gör bara det här på plantager som har funnits i 20 till 30 år. Det vi gör får inte leda till skövling av regnskog, säger Marco Berggren.Text Kerstin Lundell