Det kan kosta mycket att slarva med underhållet den dag slarvet leder till ett stort utsläpp. Men de miljöböter som är priset för utsläppet bokförs inte på underhållskontot, utan hamnar någon helt annanstans i företagens ekonomiska redovisning och i affärssystemen. Därför syns det inte i den ekonomiska redovisningen hur lönsamt underhållet kan vara.Med dagens informationssystem går det ofta att plocka fram kostnader för hur dyr bristen på underhåll kan bli. Trots detta är det ändå tekniska överväganden som dominerar underhållsplanerna, berättar Anders Ingwald som är forskare på institutionen för teknik och design vid Växjö universitet. Han och hans kollegor har skickat ut enkäter till företag för att fråga om underhållsarbetet, och kommit fram till att många företag fortfarande låter tekniken styra underhållsarbetet. – Det kan gå utmärkt att göra så, men inte alltid, konstaterar Anders Ingwald.Han berättar om företaget som hade en överdimensionerad personalstyrka på grund av risken för haverier. Haverierna i sin tur kunde kopplas till hur underhållet utfördes. Med bättre underhåll hade personalstyrkan kunnat minskas. Ofta kan man göra arbetet steg för steg, och prova sig fram till rätt beslut.– Man behöver inte göra några jättestora undersökningar, utan kan börja i mindre skala och försöka hitta ett antal effekter av underhållsarbetet och sedan följa upp dem i informationssystemen, berättar Anders Ingwald. Text Kerstin Lundell