Jernkontoret driver tillsammans med stålföretagen sedan 2006 ett energiforskningsprogram som ska vara slutfört om ett år. Samtidigt pågår ett stålforskningsprogram fram till 2012.– I stålforskningsprogrammet handlar det mycket om att minska miljöpåverkan, inte bara stålindustrins egen miljöpåverkan, utan även kundernas miljöpåverkan. Resultatet ska bli att stålindustrins kunder kan göra produkter som är mer hållbara och som fungerar bättre med mindre energiförbrukning, säger Elisabeth Nilsson, vd på Jernkontoret.Tack vare stålforskningsprogrammet utvecklas mycket avancerade datormodeller där man kan utforma och utvärdera de metallurgiska grundprocesserna för olika behov. Det kommer att bli möjligt att bestämma olika stålsorters inre egenskaper och optimera användningen av legeringsämnen.Forskningen inom energiforskningsprogrammet syftar till att bibehålla en konkurrenskraftig svensk stålindustri som framställer de mest energieffektiva produkterna mätt som kilowattimme per krona förädlingsvärde.Enligt energiforskningsprogrammet har industrin potential att ytterligare minska energibehovet hos svenska ståltillverkare med fem procent inom tio år.– När vi ser på energibesparingar sedan 1990 har stålindustrins energiförbrukning minskat med 20 procent. Vi har all anledning att tro att vi ska nå de resultat som vi har utlovat.Stålindustrins stora problem är att de släpper ut så mycket koldioxid, eftersom koksen är en nödvändighet i masugnsprocessen.– Än så länge finns det inga alternativ till koksanvändningen vid stålverken. Koksförbrukningen har minskat dramatiskt under de senaste decennierna. Om man ser på ett stort antal masugnar i världen och ser på koksförbrukningen per ton, så tillhör de svenska masugnarna de bästa i världen. Det har att göra med hur effektivt processen drivs och på kvaliteten av de pellets man använder, säger Elisabeth Nilsson.De gaser som genereras i stålprocesserna är aldrig fullständigt förbrända. Restenergin kan användas för att värma ugnar, för elproduktion eller för att producera fjärrvärme.– Genom återanvändning av processgaser försöker man minimera spillet i processen, säger Elisabeth Nilsson.Text Rainer Saxén