– Jag ser många vinster, för det är ju en fosforkälla som finns iavloppet, säger Gun-Britt Olsson, miljöingenjör i Sunne kommun.Kommunen har certifierat slammet från avloppet, så att det tryggt skakunna användas som gödsel på åkrarna. Certifieringen är ett bevis påatt reningsverket lever upp till kraven i Svenskt Vattenscertifieringssystem Revaq, se Process Nordic nr 8/08.Men starka miljöintressen anser att slammet inte alls bör återföras. Iapril publicerade Dagens Nyheter en debattartikel underskriven avrepresentanter för politiska partier och Naturskyddsföreningen samt ettantal läkare och forskare. De skrev: ”Den förgiftning av våra markersom nu pågår är djupt oroande”. De hänvisar till ökande mängderkemikalier och tungmetaller, främst kadmium, i avloppet. De anser attcertifieringen av slammet är bedräglig, eftersom det gör attjordbrukare och konsumenter tror att slammet är ofarligt. Information till utsläppareGun-Britt Olsson känner till invändningarna. Hon berättar att det finnsgränsvärden och om mängden kadmium till exempel blir för hög, så fårgödslet inte användas. Det går också att komma till rätta med mängdenskadliga ämnen i avloppet genom att informera dem som släpper ut ämnenai avloppet:– Man kan få ned mängden tungmetaller genom bearbetning vid källan.Människor ska inte spola ner vad som helst i avloppet, säger Gun-BrittOlsson.På det stora hela anser hon att systemet fungerar, och det finns tekniksom kan hjälpa till. Under VA-mässan i Stockholm i septemberpresenteras membranteknik, som bland annat kan få bort tungmetaller ochmiljögifter.Anledningen till att Sunne omvandlar avloppsslam till gödsel är att detrepresenterar en vinst för miljön. Den fosfor som finns i avfalletkommer till nytta som näring åt jordbruket, i stället för att släppasut i vattendrag där den skapar problem. Några ekonomiska vinster atttala om blir det dock inte av hanteringen.Sjukdomsalstrande bakterierFör Gun-Britt Olsson och för andra som använder och framställeravloppsgödsel är sjukdomsalstrande bakterier ett problem. Den svårastebakterien att komma till rätta med är den som ger salmonella. För attslippa bakterierna hettas slammet från Sunne upp i en rötkammare undersex timmar. Som biprodukt framställs gas, som eldas i verkets gaspannaoch producerar värme för fjärrvärmenätet.– E-colibakterier ger också problem, men de är lättare att åtgärda,berättar Bert Jonsson, på konsultföretaget VA-ingenjörerna somspecialiserat sig på slamåtervinning och som berättar mer om hur mankommer till rätta med bakterier i sitt föredrag på VA-mässan.För kommunerna finns det egentligen inget större val. Det är numerakrav på att 60 procent av fosforn i avloppet ska återvinnas, enligtriksdagens miljömål för år 2015.Text Kerstin Lundell