– Gasrör är för det mesta täckta av pvc-plast, men på vissa ställen kan det finnas beläggningsskador och där kan röret rosta. Då vill man veta hur mycket som har korroderat på dessa ställen, berättar Anders Dahlström som är vd för bolaget SCS Engineering som utvecklar sonden.Sonden består av ett långt och smalt pvc-belagt rör som är fyllt med en neutral gas och hermetiskt tillslutet. Högst upp på röret sitter en tryckmätare. Längre ner en påfyllningsventil för gasen. Längst ner på röret finns en obelagd yta som är gjord av samma material som i konstruktionen som ska övervakas.Sonden kopplas elektriskt till gasledningen eller till det föremål man vill undersöka, så att den utsätts för samma påverkan som gasledningen. Om ett hål bildas genom korrosion på mätytan, sjunker gastrycket i sonden. Det innebär att även föremålet man vill undersöka har börjat korrodera.I processindustrin ligger ofta isolerade värmerör ovan mark. Om isoleringen inte är tät rinner regnvatten in och orsakar korrosion.– I denna miljö med värme och vatten rostar rören snabbt och där kan man lägga in en korrosionssond för att se hur snabbt korrosionen framskrider.Ett annat användningsområde för sonden är bensinmackar. Bränsletankarna, som ligger under jord, måste bytas med jämna mellanrum. Med en korrosionssond kan man kontrollera om det har uppstått korrosion eller om man kan vänta ytterligare något år innan bränsletankarna måste bytas.Sonden mäter korrosionen i järn, men det finns möjlighet att även mäta korrosionen i andra material om sonden modifieras.Anders Dahlström har tillverkat ett antal provexemplar av sonden, sökt patent och testat den i labbskala.– Eon Gas ska installera sonden på 16 olika ställen på en av sina gasledningar och testa den under en längre tid. Vi söker även andra intressenter som vill testa sonden, säger Anders Dahlström.– Till en början ska vi tillverka sonden i egen regi. Om efterfrågan blir stor ska vi söka efter en legotillverkare.SCS Engineering har fått ett bidrag på 300 000 kronor från Vinnovas och Energimyndighetens Vinn Nu-program.Text Rainer Saxén