För att förändra kraftverksparken krävs det politiska styrmedel som avgiftsbelägger koldioxidutsläpp. Det europeiska handelssystemet med utsläppsrätter är ett exempel. Med ytterligare långsiktliga mål, eventuellt efter FNs klimatkonferens i Köpenhamn i december, kan handelssystemet med utsläppsrätter bli det viktigaste styrmedlet för minskade koldioxidutsläpp.Mikael Odenberger visar i sin avhandling hur dagens elkraftssystem kan utvecklas för att möta framtida krav på minskade koldioxidutsläpp. Fokus är de europeiska kraftverkens förändringsmöjligheter fram till år 2050 då drastiska minskningar i utsläpp av växthusgaser, speciellt koldioxid, måste göras enligt EU och FNs klimatpanel IPCC.Mikael Odenberger menar att koldioxidutsläppen kan minskas radikalt med effektiviseringsåtgärder och dagens tillgängliga och kända teknik. Förnyelsebar teknik är av särskild betydelse, speciellt storskaligt utnyttjande av vindkraft och kraftverk eldade med biomassa med och utan fjärrvärmeproduktion.Stor vikt läggs på att bedöma bidraget där kraftverk använder CCS-teknik - avskiljning och lagring av koldioxid i geologiska formationer under mark. Med den tekniken ger kolanvändning mycket låga koldioxidutsläpp. Flera länder i Europa har en stor del av sin kraftproduktion baserad på kolkraft och de förnybara alternativen räcker i dagsläget inte till. Här spelar CCS en viktig roll för minskade utsläpp. Dessutom ger fortsatt kolanvändning ett lägre importberoende av naturgas till Europa.Mikael Odenberger anser att en 85-procentig minskning av utsläppen jämfört med utsläppsnivåerna 1990 kan nås med ett utsläppspris som fram till 2050 inte överstiger 50 euro per ton koldioxid. Blir prisutvecklingen den som visas i avhandlingen blir ett antal tekniker lönsamma, såväl vindkraft och biomassa som CCS och ny kärnkraft./RS