En av de största salarna på KTH räckte knappt för att hysa alla som ville lyssna på föredrag om tillväxten i branschen för förnybar energi på KTH i dag. Om det talades om kris i parallellseminariet om transportbranschen så var det Klondykestämning på seminariet om förnybar energi. – Världen ska investera 4 200 miljarder kronor de närmaste 45 åren, hälften i el och hälften i transmission, berättade Fredrik Lagergren från KTH Executive School. Bara marknaden för skruvar och bultar till vindkraftverk i Sverige lär motsvara någon miljard kronor.Bland företagen som kan ta hand om miljarderna fanns förmodligen några representerade bland föreläsare. Här fanns bland andra Bo Nordmark, marknadschef från ABB Grid Systems. Han konstaterade att satsningen på sol, vind och vågkraft är bra för ABB som säljer system för elöverföring. Eftersom kraftproduktionen ofta förläggs långt borta från användarna, skapar det efterfrågan på överföring. – Vi tecknade ett kontrakt på Irland i fredags, värt 550 miljoner dollar för transmission av vindkraft bland annat, sa Bo Nordmark. När den artificiella fotosyntesen slår igenom, kan el förhoppningsvis produceras på nära håll. Anders Hagfeldt, professor på Ångströmlaboratoriet i Uppsala, berättade att tekniken kan ge betydligt billigare el från solen än vanliga solceller. Tekniken bygger på glassubstrat, med ett skikt av ämne som klarar fotosyntes. I princip kan man ta mosad spenat och stryka på glaset, men det blir inga hållbara solceller. I kommersiell produktion krävs bättre substrat på glaset, men det blir ändå billigare än dagens solceller som bygger på dyr teknik som utnyttjar kisel. Tekniken från Ångströmlaboratoriet har dessutom världsrekord vad gäller omvandling av sol till el, med 12 procent verkningsgrad, berättade han.– Det är ett otroligt stort forskningsfält idag, med tre, fyra publicerade vetenskapliga artiklar och ett nytt patent per dag, sa Anders Hagfeldt.