Stålföretaget SSAB, som står för en stor andel av koldioxidutsläppen i Sverige, blev flera månader för sena med att rapportera in förra årets utsläpp till Energimyndigheten. Det hade kunnat leda till att svensk industri fått för få utsläppsrätter inför nästa handelsrunda i EU. Svenska företag ska nämligen rapportera in verifierade utsläpp tillEnergimyndigheten, som sammanställer statistik över totala mängdenutsläpp från företag som har skyldighet att rapportera. Den mängdenutgör sedan grunden för Sveriges tilldelning av utsläppsrätter i nästahandelsrunda inom EU. Strax innan pressläggning av den här tidningen kom dock siffrorna från SSAB in till Energimyndigheten.När storutsläpparen SSAB underlät att rapportera in förra åretsutsläpp, blev totala mängden utsläpp för Sveriges del 3,7 miljoner tonlägre än i verkligheten. Det motsvarar mer än 20 procent av totalamängden rapporterade utsläpp. De saknade siffrorna i statistiken rördeSSAB Tunnplåt och SSAB Oxelösund.Enligt Kristina Petersson, handläggare i klimatfrågor påEnergimyndigheten, handlade det inte om någon kompliceradinrapportering. Det enda SSAB behövde göra var att ta några siffror somredan är inrapporterade till Naturvårdsverket och föra över dem tillEnergimyndighetens statistik. Det skulle ha varit gjort innan den 30april i år, men var alltså ännu inte gjort näst sista veckan iseptember, trots påstötningar.– Jag ringde och pratade med dem så sent som i förrgår, och då sa de att det skulle göras, berättar Kristina Pettersson.Några dagar senare når Process Nordic Patrik Juhlin, en av de ansvarigaför inrapporteringen av utsläpp från SSAB. Då berättar han att SSABhunnit lämna in de saknade uppgifterna till Energimyndigheten. Hanuppfattar det inte som att SSAB lämnat in uppgifterna för sent, utanatt Energimyndigheten och SSAB fört en bra dialog.– Vi har gjort allt enligt vad som är föreskrivet, säger Patrik Juhlin.Men Kristina Petersson berättar att Energimyndigheten bett om desaknade siffrorna vid upprepade tillfällen. Hon uppfattar det som attSSAB inte förstått att kravet på inrapportering även gäller utsläppen,och inte bara nyttjade utsläppsrätter. – Det som hänt är inte så allvarligt, eftersom vi fick in siffrornatill slut. Men det kunde ha fått betydande konsekvenser, säger KristinaPetersson. Text Kerstin Lundell