Certifikatet, som utarbetats av SP, Sveriges tekniskaforskningsinstitut, är bevis på att reningsverken har uppnått de kravsom ställs av Svensk Vattens certifieringssystem Revaq.Arbetet har skett i nära samråd med aktörer inom jordbruks- ochlivsmedelsbranschen, dagligvaruhandeln, miljörörelsen och myndigheter. – För att bli certifierad krävs ett kontinuerligt förbättringsarbete påreningsverken. Bland annat ska kvalitén på inkommande avloppsvattenförbättras så att slamkvaliteten förbättras. Det krävs också utveckladerutiner vid slamtillverkning och slamspridning, säger Susann Wennmalm,chef för analysavdelningen på Käppalaverket i Lidingö som är ett av decertifierade reningsverken.Käppalaverket renar avloppsvattnet i elva kommuner runt Stockholm, där det bor drygt en halv miljon människor.– För att bli certifierad måste man också strukturera och dokumenteraarbetet med slamkvaliteten på ett bra sätt. Bland annat ska slammetlagras mellan sex och tio månader, innan det sprids på åkrarna, för attsalmonellabakterierna ska dö. Allt slam som sprids ska också gå att spåra, från att det producerasvid reningsverket till att det sprids på åkermarken, för att garanteraatt kvaliteten följer det regelverk som finns.– Vi räknar med att sprida minst 90 procent av fosforn i vårt slam påjordbruksmark, vilket är betydligt mer än de 60 procent som riksdagenhar antagit som miljömål fram till 2015, när det gäller att återförafosfor från avloppsvatten till produktiv mark, säger Susann Wennmalm.De övriga certifierade reningsverken är Elinge avloppsreningsverk iEslöv, Rosenholms reningsverk i Katrineholm, Mälarenergis Tomta Gårdoch Norrköping Vattens reningsverk Slottshagen. Under 2009 tillkommerminst två reningsverk i Motala och i Kungsbacka.Text Rainer Saxén