Den norska så kallade hjemfallsrätten har funnits sedan 1909, ochinnebär att all vattenkraft som byggs i landet ska tillfalla statenefter 60 år. I samband med att Norge skrev på EES-avtalet 1994 förbandlandet sig dock till en rad internationella regler som nu börjarpåverka ägandet för vattenkraften.Samarbetsorganisationen EFTA kom genom sin domstol i Luxemburg tidigarei år fram till att hjemfallsrätten diskriminerar privata ägare ochdärför strider mot ESS-avtalet.Sedan dess har den norska riksdagen diskuterat hjemfallsrättensframtid. Oppositionen har förslagit att den privata äganderättenåtminstone bör sträcka sig fram till 2066. Olje- och energiministerTerje Riis-Johansen har dock gjort klart att han inte tänker rätta sigefter de juridiska invändningarna, utan att ägandet av vattenkraftenäven i framtiden ska tillfalla staten.Det berör främst företagen Hydro och Elkem som tillsammans äger nästansju procent av vattenkraften i Norge. Som det ser ut nu kommer de attfå lämna ifrån sig sitt ägande till staten så fort deras koncessionerlöper ut.Företagen har reagerat starkt på förslaget. De känner sig åsidosattaeftersom EES-avtalet förhindrar subventionerade elpriser. Allvattenkraft de själva bygger ut för att sänka sina elkostnader kommer islutändan att tillfalla staten.Elkem har nu gått så långt att de överväger att stå över investeringen i en ny fabrik vid Karmøy.Regeringens förslag att driva igenom en fortsatt statlig äganderätttill privat vattenkraft ska avgöras i den norska riksdagen den 22september.Text Jesper Stärn