Åsknedslag i vindkraftverk är något som fler forskare har börjatstudera under de senaste åren. Framförallt har luppen satts påvingarna, som blir väldigt utsatta för åsknedslag eftersom de är högstapunkten på vindkraftverket. Utöver vingarna kan även generatorer,växellådor och kontrollsystem skadas av blixtnedslag. Problemet blirtydligare allt eftersom vindkraften byggs ut. - Vindkraftverk börjar bli riktigt höga strukturer och de är oftaplacerade i områden med mycket blixtnedslag sa Joan Montanyà, forskarevid Kataloniens tekniska universitetet i Spanien, vid den internationella konferensen för åskskydd, ICLP, som hölls i Uppsala i början av sommaren. Han konstaterade att de standarder för åskskydd som finns, bland annatför jordning, enbart behandlar blixtar som bildas uppifrån och ner,trots att blixtar faktiskt kan ha omvänd riktning, det vill säga frånmarken och upp till molnet. En som studerat nedslagen på närmare håll var åskforskaren KoheiNakamura vid Nagoya universitetet i Japan. Under fem års tid slogblixten ner 161 gånger i ett vindkraftverk som han undersökte. Vid etttillfälle skadades verket vid japanska Uncinada så allvarligt att envinge fick bytas ut. - Vindkraftverk kräver åskskydd, förstärkta vindturbinblad, och säkerjordning av strömmen från blixtnedslaget ner i marken, sa KoheiNakamura. En annan anledning till att haverier sker, trots tester och standarder,är materialutmattning. Forskning av Masayuki Minowa, vid det japanskaforskningsföretaget Toenec, visade att vingars motståndkraft motblixtar minskar med tiden om de utsätts för vatten. Det ärproblematiskt eftersom de standarder som finns i dag är utformade nyaverk som inte har utsatts för några års regnväder.Text Jesper Stärn