Projektet går ut att fånga in utsläppen från industrin inom en 20 milsomkrets från mitten av Skagerak och transportera den för geologisk lagring, i bland annat Nordsjön. Det omfattar sammanlagt 13miljoner ton koldioxid från industrin i norska Grenland, på svenskavästkusten ner till Varberg, samt norra Jylland i Danmark.Det norska forskningsinstitutet Tel-Tek i Porsgrunn har undersökt deekonomiska och tekniska förutsättningarna för ett sådant här projekt.De har även fått god hjälp av industrikluster i de tre länderna.- Om man verkligen vill göra någonting åt koldioxidutsläppen så har manen möjlighet till det genom det här projektet, säger Hans Aksel Haugen,ansvarig för gasteknikavdelningen på Tel-Tek.Projektet har även tagit ett nytt angreppssätt genom att inkluderatillverkande industrier, till skillnad från andra avskiljningsprojektsom är inriktade mot kol- och gaskraftverk. I Sverige har man blandannat utvärderat möjligheterna att installera koldioxidavskiljning vidSödra Cells massabruk i Värö, Göteborg Energis Ryaverket,sopförbränningsverket i Sävenäs samt hos Borealis i Stenungsund ochPreem i Lysekil.För anläggningarna i Värö och Sävenäs, vars utsläpp främst kommer frånbiobränslen, skulle projektet innebära att fabrikerna lagrar merkoldioxid än de släpper ut. Anläggningarna skulle med andra ord fungerasom koldioxidsänkor.- Det är självklart att vi ska åtgärda koldioxidutsläppen där de ärmest vettiga att åtgärda. Det spelar ingen roll var koldioxiden kommerifrån. Intressant med Värö bruk är att det har väldigt mycketkoldioxidutsläpp i en och samma skorsten, vilket gör att det kan bliväldigt kostnadseffektivt att fånga in koldioxiden, säger RobertOnsander, projektledare på Business Region Göteborg, som har haftkontakt med de svenska företagen i projektet.Efter sommaren ska en ansökan om finansiering för en fortsattförundersökning lämnas in till det regionala EU-programmet InterregSverige-Norge. Svenska Energimyndigheten ska även dra igång ett programför att öka intresset för tekniken med koldioxidlagring, som kommer attse över liknande möjligheter.Det kan låta som om projektet ligger väldigt långt fram i tiden, menenligt Hans Aksel Haugen kan satsningen bli aktuell inom entioårsperiod om intresset finns. Han tror dock att priset påutsläppsrätter måste stiga till mellan 500 och 600 kronor för att detintresset ska skapas.Text Jesper Stärn