Hösten 2008 ska regeringen lägga fram sin forsknings- ochinnovationsproposition. Med anledning av den harIngenjörsvetenskapsakademien, Iva, och Vinnova gett ut en rapport därde formulerar vitala principer och förutsättningar för hur den statligtfinansierade forskningen, tillsammans med ett effektivtinnovationssystem och i samverkan med näringslivet, ska medföra maximalsamhällsnytta och internationell konkurrenskraft.Rapporten, som är ett resultat av Ivas projekt Forsknings- ochinnovationsframsyn, visar på förändringar som krävs för att Sverigeinte ska hamna på efterkälken i den internationella konkurrensen.Bland annat skriver projektets styrgrupp att universiteten och högskolorna ska vara självständiga och utsatta för konkurrens.– Vi föreslår att lärosätenas organisationsform ändras från myndighettill stiftelse. Formen skulle göra de enskilda universiteten ochhögskolorna mer konkurrensutsatta samtidigt som de själva får fullkontroll över resurserna, säger Jan-Eric Sundgren, ordförande förprojektet och senior vice president för Volvo.Dessutom vill Iva att strategiska forskningsområden, starkaforskningsmiljöer och enskilda framgångsrika forskare ochforskningsledare ska prioriteras. En extra satsning på små,forskningstunga företag föreslås också.För att driva spetskompetens och profilering av högskolorna ska hälftenav de statliga resurserna för forskning fördelas i konkurrens avforskningsfinansiärerna exempelvis Vinnova och Energimyndigheten,föreslår rapporten.– Mer pengar räcker inte. Det finns också ett stort behov avstrukturella förändringar och kraftfulla prioriteringar. Då kaninnovationssystemet generera tillväxt, nya jobb och ökad välfärd.Dessutom måste regeringen snarast se över hur skatter, incitament ochavdragsrätter utformas för att stärka forsknings- ochinnovationssystemet, säger Jan-Eric Sundgren.För att nå resultat krävs väsentliga förändringar i forsknings- ochinnovationspolitiken. I rapporten föreslås bland annat attstatsministern måste spela en framträdande roll i sammanhanget.Dessutom måste betydelsefulla forskningsområden prioriteras, framförallt pågående forskning som under överskådlig framtid genererartillväxt.Områden där Sverige befinner sig i frontlinjen forskningsmässigt, sombioteknik, telecom och fordonsindustrin, ska främjas. Det innebär atterkänt högkvalitativ forskning ska prioriteras och att statligtfinansierad forskning ska vara attraktiv för näringslivet.Många ser satsningar på forskning bara som en kostnad, men enligt GöranMarklund på Vinnova påverkar forskningen direkt BNP på samma sätt somalla andra kunskapssatsningar.– I dag ser man forskning som en strategisk investering som bidrar tillekonomisk tillväxt. Därför är forskning och utveckling viktiga för enhållbar tillväxt i samhället, sade Göran Marklund på ett seminarium somanordnades av Sveriges ingenjörer.Jan-Erik Sundgren på Volvo efterlyste autonoma universitet och starkaforskningsinstitut och universitetskansler Anders Flodström sade attden så kallade Bolognaprocessen bidrar till att vi får en koncentrationav elituniversitet i framtiden.– Vi måste bygga starka universitet för att locka de bästa studenterna till Sverige, sade Anders Flodström.Han förutspådde att av Europas 200 universitet kommer cirka 20 att bli elituniversitet.Text Rainer Saxén