Om 1,5 år ska det gå att räkna ut hur tillverkningen av pappersmassakan styras utifrån kvaliteten på den ved som matas in i processen. Dåska Erik Dahlquist, professor i energiteknik vid Mälardalens högskola,vara färdig med sitt treåriga projekt för förbättrad styrning avmassaprocesser.Idag skiljer man på barr- och lövved i massaprocessen, men ErikDahlquist hoppas att det framöver ska gå att styra processen merdetaljerat än så. Man ska bland annat kunna planera temperatur ochkemikalieåtgång i massaprocessen utifrån vedens kvalitet, som i sin turkan bero på vilket sorts löv- eller barrträd den kommer ifrån, hur ochvar träden växt och annat som påverkar vedens egenskaper.Just nu samlar Erik Dahlquist ihop uppgifter om hur mycket kemikalieroch vilken temperatur som behövs för att behandla ved med olikaegenskaper. Han och hans medarbetare vid massabruket i Korsnäs utanförGävle, mäter kemikalieförbrukning och temperatur vid olika avsnitt ibrukets process. Sedan räknar de sig tillbaka i tiden, för att lista utvilken sorts ved som kan vara råvara just vid den tidpunkt då de mäteri processen. Data för vedens kvalitet finns sparade, med noggranntidsangivelse för när den matades in. Om man kan fastställa ett sambandmellan vedegenskaper och processbetingelser går det att använda det föratt finjustera styrvariabler.– Man slipper till exempel koka veden för hårt och förstöra fibrerna, säger Erik Dahlquist.Vid kokning vid för hög temperatur tillsammans med kemikalier brytsligninet som binder samman fibrerna ner och cellulosafibrerna som skabli papper friläggs. Men fibrerna är ömtåliga och riskerar attförstöras om de processas för mycket. Om man å andra sidan kokar förlite, måste det kompenseras med extra blekning, vilket belastar miljön.Om processen styrs noggrannare ökar därför utbytet, det vill sägamängden pappersmassa som går att få ut ur en viss mängd ved.Metoden går också att använda för att söka efter problem i processen.Det nya systemet kan till exempel upptäcka att kemikalieförbrukningenökar trots att vedkvaliteten är konstant, vilket tyder på att processeninte fungerar som den ska. – Går det här bra, blir det något stort, för då kan man styrapappersprocessen betydligt noggrannare. På Korsnäs finns miljonbeloppatt spara årligen, säger Erik Dahlquist.Förutom Korsnäs deltar även massatillverkaren Rottneros Vallvik ochutrustningstillverkaren Metso. KK-stiftelsen finansierar projektet tillhälften, med 1,5 miljoner kronor. Text Kerstin Lundell