Upp till 40 procent av luftvägsbesvären hos befolkningen i Norrbottens län kan förklaras av yrkesmässig exponering för luftföroreningar medan upp till 60 procent beror på ärftlig benägenhet för astma.Resultaten i avhandlingen bygger på analyser av material från OLIN-studierna, Obstruktiv lungsjukdom i Norrbotten, och undersökningar av gruvarbetare från LKABs gruvor i Malmberget och Kiruna. Under 1960-talet upptäcktes där höga halter av radongas. Samtidigt infördes dieseldrift av fordon under jord. Detta ledde till ett omfattande åtgärdsprogram som markant minskade exponeringarna för radon, andra gaser och damm. Arbetsplatserna har sedan i regel legat klart under gällande gränsvärden. Ändå är gruvarbetare jämfört med andra yrkesgrupper högt exponerade för damm och dieselavgaser.Gruvarbetare som exponerats i genomsnitt 13 år under jord hade 16 år efter avslutat arbete fortfarande ökade luftvägsbesvär i form av kronisk bronkit, kronisk slembildande hosta och en tendens till ökad förbrukning av astmamediciner. Gruvarbetare, som exponerats i genomsnitt 18 år för damm och dieselavgaser under jord hade inflammation i luftrören. Det gick inte att avgöra om detta var en skyddsmekanism eller ett förstadium till kronisk sjukdom.