Om klimatutsläppen ska minska till 2020, drabbas olikaprocessindustrier mest. Det går att utläsa ur siffror som bildatunderlag för Naturvårdsverkets och Energimyndighetens rapport Densvenska klimatstrategins utveckling, Kontrollstation 2008. I en av bilagorna till rapporten listas påverkan på tillväxten förolika industribranscher. Dyrast ser det ut att bli för gasverk ochjord- och stenvaruindustrin, vilket i princip är cement- ochglastillverkare. Om nu Sverige beslutar sig för att minska utsläppen med 40 procent blirkostnaden omkring en procent av förädlingsvärdet för gasverken ochjord- och stenvaruindustrin, enligt det billigaste och därmed mestrealistiska alternativ som presenteras i rapporten. För övrigaprocessbranscher hamnar kostnaden för att nå klimatmålet på någon ellernågra tiondelar av förädlingsvärdet. Gruvindustrin som är trea ikostnadsligan får en kostnad på 0,59 procent av förädlingsvärdet. Under samma period förväntas tillväxten för hela Sverige att bli 40procent. Kostnaden för att minska utsläppen blir alltså inte särskiltstor totalt sett. – Jämfört med den kraftiga förväntade välståndsutvecklingen så är detlite, säger Reino Abrahamsson hos Naturvårdsverket, om de beräknadekostnaderna för att minska klimatutsläppen.På global nivå ser det också ut som om industrin står för största delenav klimatarbetet. Konsultföretaget Mc Kinsey har räknat påutsläppsminskningar för alla jordens länder. Det visar sig attindustrin kan stå för 39 procent av ett totalt globalt klimatmål genomatt satsa på energieffektivisering. I det fallet är målet mindre ambitiöst än det svenska dock, bara 20procent fram till 2020. Kostnaden för det är omkring 530 miljarderkronor. Det allra mesta går att hämta in genom effektivare energiproduktion, iform av kraftvärme, rapporterar Mc Kinsey. Enbart det skulle hämta in20 procent av det globala klimatmålet. Priset för det är 270 miljarderkronor per år, enligt Mc Kinsey.