– Det är billigare att få bort klimatutsläpp från industrin än fråntransportsektorn, konstaterade Åsa Löfgren under en konferens om EU ochklimatanpassningen i början av februari.Hon och ett antal författare till boken EU och den globala klimatfrågandiskuterade vilka möjligheter som finns att klimatanpassa EU. Och dåframkom att det för det mesta är bäst att börja med industrin, eftersomdet blir billigast. – Får man in transporter i handeln med utsläppsrätter kommer det inteatt minska flygresandet. Den stora effekten blir att industrin minskarsina utsläpp mer än annars, konstaterade Löfgrens medförfattare OlofJohansson-Stenman.Anledningen är att när transporter inkluderas i handeln medutsläppsrätter, så går priset på utsläppsrätterna upp eftersomutsläppen där är dyrare att åtgärda. Det ökar drivkraften för industrinatt minska sina utsläpp, medan åtgärderna i transportsektornfortfarande är dyrare än vinsten med minskade utsläpp. Om industrin ska klara av att bära en stor del av klimatbördan är detviktigt att den görs konkurrensneutral. Därför vill industriföreträdarese bra regelverk som gör att klimatsmitare inte får en fördel. – Under FNs klimatmöte på Bali var det tydligt att industrin ropar påett mer omfattande regelverk, berättade Karin Bäckstrand som skrivitett kapitel om klimatfrågan och målkonflikter.Vad gäller EUs förmåga att skapa det önskade regelverket finns dockflera hinder. EU-kommissionen är visserligen verkligt engagerad ifrågan. EU-parlamentarikern Anders Wijkman berättade att ordförandeJosé Manuel Barrosos engagemang är äkta. Men kommissionens möjligheteratt fastställa ett regelverk är dåligt ändå, eftersom medlemsländernastiftar sina egna lagar.– EUs politik är inte trovärdig eftersom länderna inte köperkommissionens vision, sa Christer Karlsson, statsvetare från Uppsala.Text och foto Kerstin LundellBild:- Industrin behöver ett bra regelverk för att klara klimatanpassningen, menar Karin Bäckstrand.