23948sdkhjf

"Vi behöver koldioxidskatt"

Om världen ska klara klimatomställningen behövs skatt på koldioxid. Detsa Veerle Wanderveld från FNs utvecklingsprogram under en konferens omklimatförändring och utveckling i Stockholm igår.

- Det är ett tabuämne just nu, men vi måste ändå fundera på beskattningav utsläpp av koldioxid, sa Veerle Wanderveld från UNDP, FNs programför utveckling.USAs regering ogillar koldioxidskatten. Men isvensk industri är tongångarna annorlunda. För svensk skogsindustrivore det rent av bra med en skatt på koldioxid som är global, berättarLars-Erik Axelsson hos branschföreningen Skogsindustrierna.-Det är bättre med en global ansats än en rent svensk eller europeisksådan, både för klimatet och för vår konkurrenskraft, kommenterarLars-Erik Axelsson Wandervelds förslag.En del av skatten skaanvändas för anpassning till de förändringar som är oundvikliga. VeerleWanderveld talade under en konferens om utvecklingen i fattiga länderdär många av offren för klimatförändringen finns. Konferensen vararrangerad av UNDP tillsammans med Swedish Waterhouse och StockholmInternational Water Institute.Två procent av skatteinkomsternabör gå till hjälp med klimatanpassning i utvecklingsländer, anser FN.Där finns de stora förlorarna i klimatdramat. När en person av 1500drabbas av klimatförändringen i rika länder, så handlar det om en av 19i fattiga länder, berättade Veerle Wanderveld.- Det är de som redan är utsatta som drabbas hårdast, och värst drabbas kvinnor och flickor, sa hon.Prislappenför klimatanpassningen i fattiga länder är omkring 1500 miljarderdollar totalt. Några metoder för att komma till rätta med problemen äratt samla in regn för bevattning i högre utsträckning än vad som görsidag, och välja grödor som är klimattåliga. Det handlar alltså om attanpassa fattiga samhällen till de klimatförändringar som äroundvikliga, och avser inte åtgärder mot utsläpp.Mycket ärredan på gång. Wanderveld berättade att omkring 500 miljarder kronorredan samlats in för att klimatanpassa utvecklingsländer, där Japan,England med flera länder bidrar med tiotals miljarder kronor var. Notanför att inte vidta åtgärder är förfärande mycket högre, nämligen 600miljarder kronor per år. Text Kerstin Lundell

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.079