Under Värmeforskdagarna, som i år genomfördes för 40e gången, erbjöds52 olika föredrag om allt från Svensk Fjärrvärmes syn på EUsklimatstrategi till förslitning av svetsskarvar i pannor. Värmeforskdagarna är en möjlighet för energibranschensforskningsorganisation Värmeforsk att presentera alla deforskningsprojekt de är med och finansierar. Inom ramen för fyratemakonferenser fick besökaren därför ta del av en stor mängd projektkring utveckling av kraftvärme.Det handlade till exempel om bästa sättet att mäta korrosion, olikasätt att förbättra processtyrning, hur det går att utnyttja rapsmjöl iförbränningsanläggningar, eller nya metoder för att mäta fuktigheten ibiobränslen. Eftersom Värmeforsk har en policy att resultat frånprojekten ska kunna komma till nytta inom fem år ligger ocksåforskningen nära industrin. Föreläsarna var både från högskolevärldenoch från företag.Nytt för i år var att Värmeforsk satsat på en extra konferensdag, föratt låta representanter från branschorganisationer, energibolag ochEU-kommissionen ta upp lite bredare frågor. Bland annat diskuteradesEUs nya klimatplan, tillgången på råvara och om biogas är något attsatsa på. Medverkade gjorde bland annat Lena Sommestad, vd för SvenskFjärrvärme, och Anders Hedenstedt, vd för Göteborg Energi.Bland de heta debattörerna märktes Claes Ribbing frånintresseorganisationen Svenska Energiaskor. Han var mycket kritisk tillett förslag från Naturvårdsverket för att kraftigt sänka halterna av giftiga ämnen som får användas i restmaterial. Förslaget skulle innebära att mycket av restmaterial som används i dag skulle behöva deponeras. - Naturvårdsverket vill fortsätta miljöförbättringen, men det förslag de lagt ger väldigt liten effekt och kostar väldigt mycket, sa Claes Ribbing, under Kraftvärmedagarna. Förslaget berör de stor mängder aska som bioeldade kraftverk får somrestprodukt. Han räknade med att förslaget skulle kosta enskildakraftvärmeverk upp till 100 miljoner kronor om året i merkostnadernaför att deponera askan.Claes Ribbing efterlyste en bättre balans mellan giftfri miljö och resursanvändande i lagstiftningen och uppmanade åhörarna att skicka in sina kommentarer till remissen. Sedan flera år tillbaka pågår även ett forskningsprogram på Värmeforsk för miljöriktig användning av askor. Text och bild: Jesper Stärn