Det ser inte bra ut för läkemedelsindustrin, enligt PricewaterhouseCoopers. Avkastningen på investeringar är nere i 1,3 procent, attjämföra med ett världsgenomsnitt för investeringar i annan industri på3,5 procent. Avkastningen på investeringar i forskning inomläkemedelsindustrin är extra dålig, och rent av negativ just nu,berättade Simon Friend, delägare i Price Waterhouse Coopers som gjorten rapport om läkemedelsindustrin. En del av varje satsad krona gåralltså förlorad.– Det här är en mycket stark drivkraft mot förändring, konstateradeSimon Friend, när han framträdde inför ett hundratal branschföreträdareunder konferensen Teknik och Tillväxt, arrangerad av Kungliga tekniskahögskolan, KTH, i Stockholm.Hans åsikt var att tiden för storsäljare som alla köper är över. Iframtiden kommer utvecklingen att styras mer av efterfrågan påspeciella läkemedel för speciella behov. Det betyder att branschenmåste utveckla processer som går snabbare att ställa om och levereraflera läkemedel snabbare men med mindre volym än idag. – Den måste inrikta sig på batch-processer och på bättre logistik.Eventuellt kan den hoppa över mellanled och sälja direkt till läkareeller patienter, sa Simon Friend.Dessutom måste industrin bilda nätverk med läkare,patientorganisationer, lagstiftare och andra som har intressen i vilkaläkemedel som utvecklas. Nätverken handlar inte bara om att få fram nya läkemedel, utan också omatt öka effekten på befintliga läkemedel. Idag så tappar läkemedlen endel av sin effekt eftersom patienterna inte tar dem enligt föreskrift.Alltför många avslutar en kur innan de har hunnit bli botade. – 20 procent av dem som använder läkemedel följer inte ordinationen, berättade Simon Friend.Läkarna borde informera bättre, och följa upp patienterna. Menuppföljningen av hur läkemedel används går också att klara av medbiomarkörer. De kan rent av automatisera läkemedelshanteringen.– Man kan tänka sig kontinuerlig övervakning av hälsan, till exempel enhandske med sensorer som kan ge tidiga varningar om hälsoproblem. Ellerså kan vi operera in ett chipp i kroppen som övervakar hur den mår, saSimon Friends.Men teknik allena kommer inte att rädda branschen. Som det ser ut idagbehöver den också arbeta på att öka förtroendet från omvärlden. – Jag tycker att det är konstigt att en bransch vars verksamhet består i att rädda liv kan ha så dåligt rykte, sa Simon Friend.Branschen måste bättra på sitt rykte bland annat för att underlättarekryteringen av forskare och för att enklare få lagstiftare ochpolitiker att lyssna. De måste till exempel fås att inse behovet avbättre skydd för patent. Marknaden för specialiserade läkemedel är dock bara en del avutvecklingen, enligt Simon Friend. I utvecklingsländerna har fåmänniskor råd med annat än massproducerade läkemedel. Simon Friendtrodde att branschen kommer att splittras i företag som producerarmassprodukter och i företag som inriktar sig på specialläkemedel.– En storlek passar inte alla, konstaterade Simon Friend.I paneldebatten som följde fick han både medhåll och mothugg.– Alla ser vi ju de ökande kostnaderna för utveckling av läkemedel. Menjag tror inte att förändringen blir snabb, sa Christina Glad, vice vdför Bioinvent som utvecklar antikroppar.– Jag håller delvis med. Jag tror att patientorganisationerna blirstarkare och starkare. Jag tror också att vi ser mer samarbete, mellanstora företag i läkemedelsindustrin och mindre företag. Vi ser detredan med Astra Zeneca och andra företag. Men jag tror att vi kommeratt se storsäljare framöver också, sa Torbjörn Bjerke från Biolipox,ett litet forskningsföretag med inriktning mot inflammatoriskasjukdomar.– Vi har haft en massa lågt hängande frukter som vi kunnat plocka. Mennu är de slut och då måste vi lära oss att klättra upp i trädet, saMathias Uhlén, forskare som lyckats bra vad gäller kommersialisering avprodukter, och som med en enkel bild sammanfattade vad övriga sagt omutvecklingen i branschen.Text Kerstin Lundell