I Process Nordic nr 3/07 berättade Henry Persson på Sveriges tekniskaforskningsinstitut, SP, om fördelarna med att släcka silobränder medkoldioxid och kväve. I början av oktober fick han chansen att prövametoden på en större silobrand i Kristinehamn.- När jag fick nys om branden så åkte jag genast upp. Räddningstjänstenhade börjat lägga på koldioxid, men sen körde vi även en kvävgasinsatsi enlighet med de rekommendationer vi arbetat fram. Det gick väldigtbra, säger Henry Persson. Anledningen till att kvävgas används beror på silobränders speciellakaraktär. Den syrefattiga miljön i silon förhindrar att vanliga bränderuppstår, i stället blir det långsamt pyrande glödbränder. De kan pågå iflera dagar utan att upptäckas, men så fort de kommer i kontakt medsyre kan de flamma upp ordentligt. Gasen används för att långsamt kväva glöden, eller för att förhindraatt den får kontakt med syre medan silon töms. Att använda vatten äruteslutet eftersom det kan bilda explosiva gaser i kontakt medglödbranden. Vatten kan dessutom få det torra innehållet att svälla ochkilas fast i silon.SP har genomfört omfattande prover med att släcka silobränder med kvävei sin testanläggning och rekommenderar metoden till räddningstjänsten.Metoden har använts i Europa tidigare, men släckningen i Kristinehamnvar det första fullskaleprovet i Sverige. Det krävdes dock en delimprovisation.- Jag gjorde en skiss av en lans som kunde föra in gasen i silon. Sedanfanns där en verkstadskunnig brandman som kunde tillverkade den, sägerHenry Persson.Lansen användes för att spruta in kväve och göra det säkert för derökdykare som arbetade i skift med att övervaka tömningen av silon.Drygt fem dagar efter att branden upptäcktes hade silon tömts påomkring 1 350 ton pellets och den sista glöden släckts. Enligt Henry Persson stämde branden väl överens med erfarenheterna frånde tidigare proverna och SP kommer att behålla sina tidigarerekommendationer för hur silobränder ska släckas. Silon som eldhärjades i Kristinehamn var 47 meter hög och hade endiameter på åtta meter, det vill säga ganska långsmal. Nästa steg förSP är att titta på de mer breda och oljecisternliknande silos som byggsför att förvara pellets. I dessa kommer det att krävas flerinmatningspunkter för att effektivt kunna sprida kvävgasen.Text Jesper Stärn