- Miljömässigt finns det väl knappast något bättre att värma byggnadermed än spillvärme, för den är ju återanvänd och ger inga ytterligareutsläpp, säger Jan Bech-Sörensen, ansvarig för underhåll ochinfrastruktur för Kemiras svavelsyrafabrik i Helsingborg och ordförandei föreningen Återvunnen Energi.Föreningen består av nio industriföretag som får energi över i sinverksamhet, och som vill att den energin ska komma till nytta. Kemirasöverskottsenergi uppstår när svavel omvandlas till svavelsyra. Svavletbränns och ger överskottsvärme. Idag levererar företaget 350gigawattimmar per år till fjärrvärmenätet i Helsingborg, vilketmotsvarar 40 procent av stadens uppvärmning. Men Kemira skulle kunnaleverera ytterligare 150 gigawattimmar vilket motsvararvärmeförbrukningen i 15 000 villor. Men där blir det stopp. Det finnsinga möjligheter att få ut resten till samhället.Kemira är inte den enda industri som har överskottsenergi och vilja attleverera den till fjärrvärmenätet. Industrin skulle kunna levereraomkring tio terawattimmar värme, men bara sex terawattimmar kommertill nytta. Kommunerna säger nej till de övriga fyra terawattimmarna.Industriföretagen hade förstås kunnat bygga egna ledningar tillkonsumenterna, men det får de inte i dagsläget.- Fjärrvärmenäten är monopol. Ingen annan än ägaren av näten fårleverera. Jag tror att det vore bättre om tredje part fick leverera,säger Jan Bech-Sörensen.Nu hoppas han att regeringen ska tillåta tillträde för tredje part, i det kommande förslaget till ny fjärrvärmelag. En anledning till att kommunerna inte tar emot all energi frånindustrierna är helt enkelt att energin inte behövs. De mängder somlevereras är för stora. Så är det till exempel i Luleå, där stålverketSSAB får värme över i masugnen. En del av energin ger rekordbilligenergi till husen i trakten, men stålverket får ändå värme över. Ettannat skäl är att kommunerna väljer att producera värme i egen regi,värmeverk som eldas med sopor eller biobränsle till exempel.Hos Svensk Fjärrvärme, som är energibolagens intresseorganisation,förklarar Erik Larsson att energin från industrierna kanske inte äröverlägset bäst ändå, varken vad gäller kostnad eller miljö.Energibolagen satsar hellre på biobränsleeldade kraftvärmeverk, somäven ger el. Och kommunerna behöver el. Så värmen som levereras frånkraftvärmeverken kan också ses som återvunnen, utsläppsfri energi. Omenergibolagen köper spillvärme från industrin, så kommer inte värmenfrån kraftvärmeverket till nytta.- Dessutom får vi elcertifikat för produktion av el från biobränsle, och det gör det väldigt lönsamt, berättar Erik Larsson.Han menar att energisystemet kanske inte är så väl optimerat egentligenoch att energisnålheten för hela systemet blir lidande när olika behovoch intressen ska samsas.- Så länge det är marknaden som styr och inte EU eller gud fader så blir det så här, säger Erik Larsson.Eftersom det är svårt att få kommunerna att ta emot all spillvärme såsöker företagen nya vägar. Kemira försöker till exempel få företag sombehöver stora mängder energi att flytta in på Kemiras område. Nu harKemira tecknat ett kontrakt med ett företag som behöver stora mängdervärme i sin process, och kan utnyttja den heta energi som frigörs närKemira bränner svavel för att producera svavelsyra. De riktigt stora mängderna finns för övrigt att hämta frånkärnkraftverken. Därifrån kyls nästan 140 terawattimmar bort varje år,vilket är dubbelt så mycket som kärnkraftverkens sammanlagdaelproduktion.- Men det är inget som vi arbetar med. Att ta tillvara den energinkräver långa kulvertar som är väldigt dyra att bygga, eftersomkärnkraftverken ligger så långt från bebyggelse. Det finns betydligtmer lättillgängliga resurser att ta till vara, säger Erik Larsson.Text Kerstin Lundell