Forskare ska granska riskerna med nya gruvlagen
Av Gruvbranschen har länge efterfrågat en mer effektiv och förutsägbar tillståndsprocess och med vårens införande CRMA (Critical Raw Materials Act) är förhoppningarna stora. Dock finns det andra parter som oroar sig att de nya riktlinjerna innebär förhastade beslut och nu har fyra medarbetare vid Högskolan i Jönköpings beviljats 7,8 miljoner kronor från Energimyndigheten för att undersöka om de nya processerna innebär några risker.
– Det känns naturligtvis väldigt roligt och spännande, och jag ser verkligen fram emot att jobba med det här under tre år tillsammans med kompetenta kollegor. Våra olika bakgrunder, erfarenheter och perspektiv är också något som jag ser som positivt och viktigt i en så komplex fråga som detta är, säger projektledare Ann-Sofie Kall i ett pressmeddelande.
Projektet som går under namnet "Guld och gröna skogar" ska avgränsas till "råvaror som är av betydelse för sol- och vindkraft i Sverige och EU och fokuserar på hur hållbarhetsmålen och OECD-kraven på ansvar och aktsamhet i EU:s nya råvaruinitiativ kan uppfyllas, samt de juridiska utmaningarna som CRMA för med sig".
– Den här långa och gedigna utredningen kommer ju att skyndas på väldigt mycket. Det vi nu är nyfikna på är vad detta får för konsekvenser. Vad får detta för konsekvenser för miljön och det sociala? Det sociala kan till exempel handla om människor som bor i närområdet, det kan vara som i norra Sverige där vi har rennäring, säger Åsa Nilsson Dahlström.
CRMA färdigställdes i november 2023 men implementeringen i Sverige har redan satts gång och flera gruvbolag har aviserat sina avsikter att söka som ett "strategiskt projekt".
– Det innebär att vi kommer vara mitt i processen och kunna se, vad blir det av det här, hur tolkar man det här, hur kommer det gå? Kommer miljödomstolarna hinna med, kommer de få resurser att snabbehandla ärenden och vilka projekt kommer prioriteras, vilka mineraler av de utvalda kommer prioriteras, säger Åsa Nilsson Dahlström.
Projektet kommer att fokusera på Sverige och EU, men ska också undersöka samspelet med omvärlden. Var kommer materialen från i dag? Hur är kopplingen till utländska bolag?
– Vi ska också kartlägga vilka olika aktörer som är inne i de här processerna. Det finns ju många utländska bolag utanför EU som vill komma hit och ta del av de här nya fyndigheterna. Då funderar vi på hur EU hanterar det då tanken ju är att vi ska förse våra egna behov i den gröna omställningen. Vad händer då när det kommer in aktörer utanför EU och hur kommer det hanteras, säger Ann-Sofie Kall.
