Kraven på mineralstrategin: ”Tydlig, ambitiös och långsiktig”
IVA (Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien) konstaterar att Sverige i behov av en ny mineralstrategi, brådskande, för att bemöta den ökade utvinningen av metaller och mineral som krävs för att ställa om till ett mer hållbart samhälle. Man pekar på att andra stora gruvnationer som Australien och Kanada redan tagit fram nya strategier.
– Arbetet som just inletts inom Regeringskansliet behöver resultera i en tydlig, ambitiös och långsiktig mineralstrategi. En sådan är nödvändig för att Sverige fullt ut ska kunna ta sitt ansvar och bidra till att säkra försörjningen av kritiska metaller och mineral inom EU. Strategin måste också ge effektivare tillståndsprocesser och innehålla åtgärder för att öka lokalsamhällets acceptans för gruvbrytning, säger Gert Nilson, IVA-ledamot och ordförande för arbetsgruppen, i ett pressmeddelande.
Då Sverige kommer att basera sin strategi på EU-direktivet Critical Raw Materials Act (CRMA) blir det enligt analysen en utmaning för Sverige att prioritera bland en rad frågor, som till exempel importberoende, innovation och cirkulär ekonomi. Den nämner också att den sociala utmaningen som ökad utvinning medför också bör tas upp samt åtgärder för att tillgodose "viktiga men motstridiga intressen, minska miljöpåverkan och främja acceptansen för utvinning av metaller och mineral."
IVA lyfter även tillståndsprocesserna och menar att debatten kring dem behöver vidgas.
– Tillståndsprövningarna är vårt demokratiska redskap för att hantera svåra intresse- och målkonflikter, så vi får ha respekt för att de är komplicerade. Men det går att göra dem mycket effektivare utan att tumma på kraven. Ett enkelt exempel är att vara mera strikta med tidplanerna. Andra viktiga åtgärder skulle vara att stärka myndigheternas resurser och handläggarnas kompetens och framför allt att i lagstiftningen förtydliga vad som krävs och vilka roller olika myndigheter ska ha, säger Gert Nilson.
Tydligare nationella riktlinje när nationella riksintressen krockar med lokal påverkan av miljöfarlig verksamhet efterlyses också.
– Det är ofta riksintressen som mineralfyndigheter, renskötsel, friluftsliv och totalförsvar som kommer i konflikt med varandra och som idag ska hanteras på lokal nivå. Det fungerar inte. Det behövs betydligt tydligare politisk vägledning för att nationella prioriteringar ska få genomslag, säger Gert Nilson.
Rapporten är IVAS tredje inom ramarna för projektet "Vägval för metaller och mineral" och den påpekar också att Sverige skiljer sig från sina nordiska grannländer gällande ekonomisk kompensation till de som påverkas av gruvverksamhet.
– I Finland och Norge får lokalsamhället kompensation för till exempel gruvdrift, vilket ökar acceptansen rejält. Samtidigt är det viktigt att inte kostnaderna för gruvdrift ökar, så det handlar om att omfördela vart skatter och avgifter tar vägen, kommenterar Gert Nilson.
Här går det att läsa rapporten i sin helhet.